Foto: Sandra Lund

Första maj – arbetarnas dag. Eller?

”Arbetarrörelsens demonstrationsdag”, enligt Nationalencyklopedien.

”Men någon arbetarnas dag på samma sätt som före andra världs­kriget, då alla deltog i finaste klädsel och i ordnad trupp, har första maj inte blivit”, fortsätter uppslagsverket.

Vi samspråkade med fem personer i Stockholmsvimlet om arbetarbegreppet, denna röda dag.

Foto: Sandra Lund

Lisa Englund, jurist, Stockholm

– Om man vill kunna ideologisera så behövs ett begrepp. Ofta tar man bort begrepp bara för att det är svårt med definitionen.

Arbetare och arbetarklass är viktiga begrepp, tycker hon. Det går att ha kvar dem, omvärdera dem och definiera dem på nytt.

Foto: Sandra Lund

”Fallen”, förskollärare, Järfälla

– Ju lägre du är i trappan, desto mer ansvar har du, det är så jag ser på det, säger hon.

För ju högre upp i hierarkierna, desto mer ansvar kan man bolla ifrån dig, över till arbetaren.

– Cheferna har ju sina titlar, de lyfts fram, då är det viktigt att också arbetarna har ett begrepp. Det är de som får Sverige att går runt, och det är de som står för förslitningsskador, för många sjukskrivningar, hela den biten. Men de syns inte, hörs inte, säger Fallen.

Är du arbetare själv?

– Jag är förskollärare, jag vet inte om jag är arbetare eller akademiker.

Tidigare var hon civilekonom men för att göra något nytt läser hon till förskollärare och är nästan klar.

– Barnens utveckling ger mig mycket mer.

En akademiker som vill byta bana kan inte söka traditionella arbetarjobb:

– Jobb i kassan på Konsum får jag inte, de tycker att jag är för högutbildad.

Foto: Sandra Lund

Göran Peterson, elektriker som under 1990-talskrisen blev arbetslös och bytte bana till ellärare, Stockholm

Är arbetare ett viktigt begrepp?

– Ja, det visar hur samhället ser ut. Som arbetare står man i be­roen­de­ställning till en arbetsgivare.

Är du själv är arbetare?

– Nej. Jag är lärare på elprogrammet, S:t Eriks gymnasium i Stockholm. Men jag har jobbat som elektriker.

Vad är skillnaden, står du inte i beroendeställning till arbetsgivaren?

– Jo, tjänstemannen gör ju det också. Traditionellt tillhör arbetaren den som producerar varor och tjänster. Eller framför allt varor.

Du producerar väl tjänster?

– Ja, på något sätt. Det är ett flytande begrepp. Arbetaren är väldigt beroende av hur arbetsmarknaden ser ut, vilka varor som behöver produceras. Men det är väl tjänstemannen också. Kanske är det ingen större skillnad.

Är det friare?

– Både ja och nej. Nu har jag mer uppgifter att lösa, som elektriker hade jag fasta uppgifter att utföra.

Är det ett bättre jobb att vara lärare?

– Vet inte. Det är svävande, nu ska man göra allt i skolans värld. Övertid finns inte. Behöver en elev extra stöd så måste man ställa upp. Man kan inte begära övertid som en busschaufför eller elektriker kan.

– Det är det här med den mänsk­liga sidan. Man ställer upp. Men gränsen går någonstans, snart säger man stopp.

Har du mer lön?

– En duktig elektriker tjänar nog mer, vi har runt 30 000 kronor i månaden.

Elektriker, är det ett arbetaryrke?

– Ja, och många studieovana lockas till elprogrammet för att utbildningen är praktisk. Men med den nya tekniken i dag krävs jättestora kunskaper. Man måste kunna koppla ihop elsystemen med internet till exempel.

Foto: Sandra Lund

Karin Fromholtz, kontorschef, Stockholm

– Alla är arbetare, så är det väl? Har man inget arbete får man inga pengar.

Är du själv arbetare?

– Ja, full speed. Jag är kontorschef, allt-i-allo brukar jag säga. Som en husmor, fixar och grejar.

Hur ser du på begreppen arbetare – tjänsteman?

– Jag vet inte vad du menar för skillnad. Tjänstemannen har väl lagt ner mycket pengar i sin utbildning. Men det är begrepp som man far lite hit och dit med. Sedan har vi chefen. En chef är en som bestämmer över och styr sin stab.

Kan man vara arbetare utan att ha jobb?

– Nja, det är väl hemarbete det är frågan om då. Men nej, det tycker jag inte. Arbetare är för mig när man arbetar och tjänar pengar och betalar skatt så att vi kan ha skola och vård och så. Om man inte arbetar så är man nog bidragsbenägen. Det är tur att det finns arbetare som betalar skatt. Men sedan tror jag att alla vill arbeta, innerst inne.

Hur är det att vara chef?

– Trevligt och jobbigt ibland. Ganska skönt för man kan påverka sin tillvaro – tidsmässigt, planeringsmässigt – men framför allt kan jag påverka så att det blir bättre för mina kolleger. Arbets­tiden är 8 till 17, men så har vi toppar och dalar, man får ställa upp.

Att det inte utgår extra övertidsersättning är okej tycker hon.

– Det finns dagar då det är mindre, då kan man klippa tidigare. Och så får jag ha med hund, bara en sån sak!

Foto: Sandra Lund

Carlos Chavez, arbetslös/frilansande fotograf, Stockholm

Är du arbetare?

– Nej, jag är arbetslös.

Tidigare har han jobbat som obehörig lärare i grafisk design på Mobila gymnasiet. Nu är han frilansande fotograf, konstnär. I ett projekt vänder han på frågan Finns det liv efter döden? till Finns det liv före döden? Många lever inte fullt ut, tycker han. Man bråkar med familjen, grannen, den som kör bilen intill, Nu söker han pengar för projektet och siktar på att resa i Europa, Latinamerika och Sverige.

Var du arbetare som lärare?

– Nej, egentligen inte, jag gjorde det som var roligt.

Som fotograf?

– Jag ser mig inte som arbetare när jag följer min passion.

Men han har varit arbetare:

– Jag har städat, diskat, jobbat i äldrevården. Som arbetare kryper man ur sängen klockan sex och när veckan är slut känner man: puh, äntligen fredag.

Han har kockutbildning, men senaste restaurangjobbet slutade inte bra. Han fick ett jobb med särskilt anställningsstöd. En dag sa chefen till en kund, om honom: Jag har en slav från Arbetsförmedlingen här. En annan person rullade ihop hans förkläde, kastade iväg det och sa att han skulle gå. Då fick det vara nog. Men Arbetsförmedlingen trodde inte på honom utan på chefen, säger han, så nu har får han ingen a-kassa.

Nu funderar han på att utbilda sig till köttmästare.

Leta arbetarjobb som försörjning?

– Ja, det är min plan.