Carl Alexanderson (1897–1941) är en av de första i Sverige som gör fabriksmiljöer till huvudmotiv för sitt konstnärskap. Även hans målningar av arbetslösa, fattiga och handikappade människor är viktiga historiska tidsdokument.

Alexanderson ingick i konstnärsgruppen Fri konst som snart bytte namn till Nio unga. 1925 debuterade han på en utställning i Göteborg med sociala motiv som vädjar till medkänsla med de svaga i samhället. Vid samma tid tillkom ”Fabrikerna”, hans första målning med fabriksmotiv. Där syns en skog av skorstenar, något som han sedan skulle återkomma till många gånger.

Färgerna är mörka, tunga och ger uttryck för håglöshet i den sociala verklighet som var fabriksarbetarnas vardag. ”Fabrikerna” uttrycker en dov melankoli, tristess och hopplöshet. Människorna är anonyma, håglösa.

I andra målningar är färgerna starkare, klarare. 1930 målar han ”Den röda staden”, 1931 ”Fabriksarbetare på hemväg”, 1935 ”Morgon i fabriksdistriktet”, ”Verkstadsfolk” 1937 och 1938 ”Kö vid fabriksgården”. Långa rader av fabriksarbetare vandrar mot verkstadsporten i gryningen.

Motivet till målningarna kommer från maskinfabrikerna i Södertälje där konstnären växte upp. Köerna av vandrande arbetare utgör en formlös massa. Den mörka färgskalan lyses upp av fabrikernas blodröda färg mot det kalla blåa i arbetarnas kläder.

1939 pryder målningen ”Morgon vid Marmaverken” en jubileumsskrift. Alexandersson har då tillfört ett demonstrationståg med röda fanor. Uppgivenheten förbyts i politisk kamp.

Hans verk finns bevarade på Moderna museet och på Norrköpings konstmuseum men flest målningar har Per Ekström-muséet i Kalmar. Under februari och mars i år visades där ett 50-tal av Alexandersons målningar.

Margareta Ståhl