När jag träffade Brunnsviksbibliotekarien Christina Garbergs-Gunn på mitt första Boken på Arbetsplatsen-seminarium förstod jag omgående att hon var en äkta folkbildare. Det går inte att förklara, nånting med blicken. Sen har jag följt henne på bloggen och i hennes kolumner i DD och personligen fått både uppmuntran, tips och kritik.

Nu när det kommer besked att hon har förlorat mot cancern finns det många andra som bättre kan berätta om allt hon uträttat och uppmuntrat.

Här är nekrologen i Dala-Demokraten.

Och så tänker jag på framtiden. ”Vi må skrive god dikt”, som det heter i Jan Erik Volds patenterade minnesdikt över alla dem som visat oss en aning om himlen (där det helt säkert finns en Bokstuga). Jag är säker på att sorten finns som skulle kunna ta över arbetet. Såna som oavbrutet hittar nya möjligheter. Men var i framtiden ska denna verksamhet äga rum?

Medan vi tänker: Tack!