Det går att säga att kärlekslivet är en privatsak.

Kärlek hör ihop med sex, och sex är inte rumsrent när vi snackar arbete. Tänk ord som kollektivavtal, kronpåslag … och knulla.

Nej, förlåt. På jobbet är det ordning och reda. Vi har chefer och vi har produktiva medarbetare. Arbetsmiljölagen, lagen om anställningsskydd och arbetstidslagen.

Vi sitter vid skrivbord av al eller går på golv av cement. Vi säljer bröd, styr maskiner, vårdar gamla, når budgetmål. Vi är kolleger som rör sig åt samma håll och en klocka som tickar så sakteliga. Kropparna är av kött och blod förstås, men helst avpersonifierade så att ingen diskrimineras för något som har med personliga, ovidkommande faktorer att göra.

Sedan gör vi andra saker på fritiden med olika personer men det är vars och ens ensak. Det hör inte hit.

På jobbet favoriserar vi inte utan gör strikta bedömningar och analyser, utför precisionsarbete och är professionellt artiga. Vi tinar frysta matlådor i mikron, och äter under 45 minuter.

Men hur går det ihop med att jobbet är ”vår viktigaste parningsplats”? Som psykologen Eva Rusz uttrycker saken.

Att vi genom arbetstider och lönekuvert bussas ihop med personer som är lika intressanta som vi själva, har likartade liv, stämmer så bra överens med bilden av idealpartnern?

Klick. Pladask.

Vi faller.

Det finns få tillförlitliga studier på hur ofta. Men en säger att sex av tio någon gång har inlett en relation på jobbet. En annan säger att en av tio i Sverige hittat sin partner på jobbet.

Den redigaste formen av förhållande, äktenskapet – eller åtminstone ett öppet parförhållande – verkar de flesta tycka är okej om det handlar om kolleger.

 

Förbjuda relationer mellan anställda, det låter helt absurt, tycker Sten Gellerstedt, utredare på LO med ansvar för psykosociala arbetsmiljöfrågor. Tänk bara på alla stora arbetsplatser på landets småorter. Där skulle det inte funka om man inte fick ha en relation.

Och dessutom, kring dem som är kära flyger väl små rosa moln av positivism, kreativitet, produktivitet, glädje, vänlighet? Känslor smittar av sig så i bästa fall lägger väl sig välvilligheten i ett jämnt och luftigt lager över arbetsplatsens alla individer, skrymslen och vrår.

Ulf Strandberg på Arbetsmiljöverket säger att kärleken har många positiva effekter. Studier visar att flirter på jobbet kan vara upplyftande.

Men allt är inte rosa eller vitt, och där kommer en svårighet in.

Det finns flingar, affärer, kk:ar, vänsterprassel. Det finns fina relationer som övergår i fula.

– Arbetsmiljön är en del av den mänskliga miljön. Ofta är det positivt och glatt och trevligt med kärlek på jobbet. Men jag är ansvarig för jämställdhet och då kommer jag in på områden när kärleken inte är ömsesidig. Vi har haft flera fall med par som brutit upp, och den ene gått över till rena sexuella trakasserier, säger Helene Sjöman på Sveriges Ingenjörer.

Kommentarer om snygga kläder eller frisyrer, liksom skämt med sexanspelningar eller småflirtar kan vara stämningshöjare.

Eller kännas helt fel.

Då gäller det att säga ifrån – för man avgör själv.

– Men jag har aldrig hört talas om att en ömsesidig relation har varit ett problem, säger Helene Sjöman.

Inte heller Saco centralt har diskuterat någon särskild strategi för kärleksrelationer eller uppmärksammat det som ett problem.

Över hälften av de svenska cheferna tycker dock att kärlek på jobbet är ett problem och konfliktskapande, enligt tidningen Chefs undersökning från 2009.

Det är bäst att klargöra: Man får inte sparka någon för kärleks skull. Eller:

– Las gäller även förälskade, som Sten Gellerstedt uttrycker saken.

Och det är inte många företag som öppet förbjuder relationer. En del banker har gjort det. Systembolagen hade en sådan regel tidigare, men den har mjukats upp. Butikschefen får inte anställa sin partner och par ska inte jobba i samma butik.

Också medieföretaget MTG har något ruckat på sitt förbud mot relationer inom hela koncernen. Det kan funka om man är på olika avdelningar.

Rent rättsligt har en arbetsgivare inget stöd för att förbjuda relationer.

– Han kan ogilla det, men inte vidta så många åtgärder, säger Dan Holke, vd för LO-TCO Rättsskydd.

Ett grundläggande faktum inom organisationsteori är att det finns två sätt att lösa en konflikt. Antingen förändrar man attityder. Eller så förändrar man organisationen.

Och omplacera går bra, det är arbetsgivarens ensak. Anställda tycker också ofta själva att det är en bra lösning.

När det gäller medarbetare på samma nivå i företaget är attitydspåret vanligare. Öppenhet är viktigt.

– Det brukar inte stöka till det, om det inte går ut över arbetet. Där kan man lyfta problematiken på ett annat sätt, vara öppen och tala om det, säger Ulf Strandberg på Arbetsmiljöverket.

Rykten fyller tomrum efter information, brukar man säga.

Bäst är kanske ändå ett privat oberoende av varandra.

– Jag tror inte att det finns anledning att arbeta förebyggande. Det är mer efterhjälpande åtgärder som kan bli aktuella, säger han.

Arbetsmiljölagen säger att den psykosociala miljön ska vara god.

– Vi skulle säkert kunna ställa krav på arbetsgivaren om att det finns konflikter på arbetsplatsen och poängtera att en relation kan ligga bakom. Men jag tror inte att en bra arbetsmiljö blir dålig bara på grund av en sådan sak. Ofta har konflikter flera orsaker. Det här med kärleksrelationer kan vara en ingrediens, säger han.
­

Han kan varken råda till eller avråda från att ha policys om kärlek på jobbet. Det är i alla fall inte så vanligt, tror han.

– Men kanske har man policys som man inte tecknar ner, utan som är en fråga för ledningsgruppen.

För situationerna är olika från fall till fall, beroende på vilken position medarbetaren har på företaget.

Ju fler tagna steg på karriärstegen, desto lurigare blir det med känslorna.

Högre upp i hierarkierna på företaget finns färre individer. Och ju färre individer desto viktigare blir individfrågan. Som det där med kärlek och relationer.

Inom LO-jobben är relationer oftast okej. Det är också lättare även om det gäller en anställd och en chef. När chefen har relativt sett liten makt, och de flesta anställda har samma löneökningar, blir en kärleksaffär inte lika svår.

– Många tjänstemannajobb har ofta lönesamtal, med ett stort subjektivt inslag, säger Sten Gellerstedt.

Då är det inte lyckat att också ha ett förhållande privat.

Det handlar om makt. Om beroendeställning, jävsituationer.

Maktrelationerna kommer in även när det gäller kärlek på jobbet.

– Det är jag helt övertygad om, säger Eva Amundsdotter som studerar genus på arbetsplatser.

Kärlek på jobbet har sin struktur. Sin kärleksmaktsordning.

En inte helt privat sak, alltså.