Undersköterskorna blir allt bättre utbildade – men det leder inte till ökat ansvar och högre lön. Kommunals Leif Nordin vill skriva in rätten till utveckling i kollektivavtalen.

Vi kan mer – så heter Kommunals program om kompetensutveckling. Som titeln antyder är många kommunalare frustrerade. ”Vi kan mycket som vi inte får visa, och vi är villiga att lära oss mer – men vi får inte utdelning för det”, sa de i en medlemsenkät 2005.

– Ungefär där står vi fortfarande, säger Leif Nordin, ombudsman vid Kommunal som arbetat länge med kompetensfrågor.

Det är egentligen konstigt. Olika prognoser visar att hundratusentals personer måste rekryteras till jobben inom vård och omsorg fram till år 2020. Arbetsgivarna borde göra allt för att de jobben ska bli attraktiva.

Kommunal ser förvånat hur kommuner och landsting minskar antalet tjänster för ”deras” grupper, som undersköterskor och barnskötare, och i stället söker högskoleutbildade, som sjuksköterskor och förskollärare.

– Det är obegripligt att arbetsgivarna är redo att ta den ökade kostnad detta innebär, säger Leif Nordin. För ingen har påvisat att kvaliteten skulle bli högre. Det hela är ett mode.

– Omsorg går inte att ersätta med sjukvård, säger Ann Georgsson, som företräder Kommunal i det nationella programrådet för gymnasiets omvårdnadsprogram.

Kommunal har försökt stärka sina medlemmar på flera sätt. För att säkra kvaliteten i omvårdnadsprogrammet (där man utbildar sig till undersköterska) har facket medverkat till att vård- och omsorgscollege byggts upp. College, som nu finns på 36 platser, innebär att arbetsgivarna får ett stort inflytande över utbildningen.

– Samtidigt tror vi förstås att arbetsgivarna ska ta hand om eleverna när de går ut, säger Ann Georgsson.

För att få kalla sig college måste skolorna även ge vidareutbildning för dem som redan är yrkesaktiva.

Parallellt har Kommunal slagits för att fler medlemmar ska få högskoleutbildning. Undersköterskor ska inte tvingas lämna yrket och gå en helt ny utbildning (till sjuksköterska) för att utvecklas.

– Vi har tagit fram åtta nio högskoleutbildningar för äldreomsorgen, säger Leif Nordin, som beklagar att regeringen backade från förslaget om lagstadgade kunskapskrav för dem som tar hand om gamla.

Utbildningarna, som i de flesta fall ges på distans och går att kombinera med arbete, handlar främst om åldrande och demens, men också om arbetsmiljöfrågor som hot och våld. I början av 2000-talet var Kommunals mål att 20 procent av medlemmarna skulle gå, eller ha genomgått, någon högskolekurs år 2010. Hur väl målet har uppnåtts har inte utvärderats, men en enkät bland Kommunals medlemmar i Skåne tyder på att det är inom räckhåll.

Ändå kan Leif Nordin och Ann Georgsson känna att på tok för lite har hänt. Visionen att alla medlemmar ska utvecklas genom hela sitt yrkesliv, med löneökningar i takt med lärandet, är avlägsen.

– Jag har kommit till uppfattningen att rätten till kompetensutveckling måste in i kollektivavtalen, säger Leif Nordin. Annars får vi aldrig genomslag. Jag tror att vi kommer att driva det kravet i nästa avtalsrörelse.