Foto: Martins Zilgalvis Bild: Martins Zilgalvis

Sjukhus nummer 1, där Valdis Keris arbetar, har gjorts om från akutsjukhus till dagsjukvård för äldre – i besparingens namn.

Personalnedskärningar och sänkta löner får läkare och sjuksköterskor att fly Lettland. Samtidigt blir den lettiska befolkningen allt sjukare.

Hårda nedskärningar i statens budget var villkoret för att Lettland skulle få nödlån från IMF, EU och Sverige.

Nu ser vi priset för de så kallade strukturreformerna. Och det är orimligt högt, säger Valdis Keris, läkare och ordförande för Lvsada, ett fackförbund gemensamt för olika yrken inom sjukvården.

Budgetbesparingarna har inneburit att en del sjukhus har stängts, medan andra har minskat antalet vårdplatser och slutat hålla öppet dygnet runt. Lönerna för läkare och sjuksköterskor har sänkts med 20 – 30 procent.

De försämrade villkoren har fått allt fler läkare och sjuksköterskor att söka sig utomlands. Lettiska läkare har i och för sig emigrerat även tidigare, bland annat till Sverige, men nu ökar flyttströmmen kraftigt.

Enligt Peteris Apinis, ordförande i det lettiska läkaresällskapet, började ansökningarna om det särskilda intyg som läkarna behöver för att få sina kunskaper erkända utomlands öka i juni 2009. Under 2010 begärde 242 läkare att få ut intyget, vilket kan jämföras med 80 under år 2008. Mellan 60 och 80 procent av dem som begär ett intyg flyttar verkligen utomlands.

Valdis Keris beskriver följderna för den lettiska befolkningen som mycket allvarliga. Redan innan krisen slog till 2008 – 2009 låg Lettland i botten av EU:s folkhälsostatistik, enligt facket tyder allt på en ytterligare försämring. Nu växer köerna till sjukhusen – samtidigt som de fattigaste väntar i det längsta med att söka vård, eftersom patientavgifterna har höjts.

– Dödligheten bland dem som tas in på sjukhus har ökat kraftigt, säger Valdis Keris. Vi beräknar antalet ”onödiga” dödsfall till 1 500 om året. Strukturreformerna skördar liv.