Sysselsättningen har de senaste 15 åren ökat för samtliga grupper på arbetsmarknaden utom för dem med lägst utbildning – enbart grundskola. Deras sysselsättning står och stampar medan övriga grupper i växande utsträckning får jobb och ökad lön.

Tiotusenkronorsfrågan är om det är deras bristande utbildning eller priset för deras arbete som avgör deras växande utanförskap.

Frågan ställs av professor Nils Gottfries i uppsatsen Fungerar den svenska lönebildningen? Hans rapport är en del av långtidsutredningen och flitigt diskuterad sedan presentationen före jul. I dag var det dags igen. Ratio arrangerade ett miniseminarium med fokus på lönebildning och sysselsättning.

Det är enligt rapporten frestande att förklara de lågutbildades svårigheter på arbetsmarknaden med annat än lönerna. Men han varnar för att det är att förenkla problematiken.

– Om lönerna är i stort sett desamma för personer med enbart grundskola som för gymnasieutbildade väljer arbetsgivare uppenbarligen gymnasieutbildade, säger professor Nils Gottfries. Det är därför inte förvånande att de sämst utbildade hamnar längst bak i arbetslöshetskön.

Att lönenivåerna eller löneökningarna skulle vara avgörande för de här gruppernas möjligheter på arbetsmarknaden avvisades emellertid av Unionens förhandlingschef Niklas Hjert som underströk att ingångslönen på flera avtalsområden är 14 000 kronor i månaden för tjänstemän.

– Och i flera fall har vi överenskommelser som medger ingångslön på 75 procent av den lägsta lönen. Men det har inte alls haft den effekt på sysselsättningen som den här rapporten pekar på, hävdade han.

Men Nils Gottfries betonar betydelsen av en väl fungerande lönebildning för att få in de här grupperna på arbetsmarknaden och höja sysselsättningen som med historiska mått är låg i Sverige i dag.

En period med låga generella löneökningar skulle därför, enligt Nils Gottfries, innebära en expansiv penningpolitik – lägre räntor – som leder till en allmän uppgång i sysselsättningen.  Och arbetsgivarna skulle börja anställa personer med lägre utbildning för jobb där utbildningskraven är ringa. De bättre utbildade skulle inte längre konkurrera om de här jobben.

Niklas Hjert å sin sida betonade behovet av utbildningsinsatser så att en betydligt större del av de unga som lämnar grundskolan har godkända betyg och är berättigade att söka sig till gymnasiet.

– Den lägre sysselsättningsgraden bland de med lägst utbildning är därför mer av ett utbildningsproblem än ett lönebildningsproblem.