Redan i september ska LO ha sin avtalsplattform klar, eftersom förhandlingarna i industrin kommer att börja tidigare. Förhoppningen är också att det då ska finnas ett nytt Industriavtal.

– Nu får vi och de andra LO-förbunden inflytande över avtalsförhandlingarna. Om tjänstemännen förhandlat före oss hade arbetsgivarna ansett att deras uppgörelse skulle vara riktmärke för oss. Det hade varit svårt att komma överens om andra siffror, säger Veli-Pekka Säikkälä, IF Metalls avtalssekreterare.

Fack och arbetsgivare i industrin är nu klara med sin överenskommelse om gemensamma förhandlingar. Den innebär att både tjänstemän och arbetare i industrin förhandlar samtidigt. Kraven ska vara överlämnade senast sista september. De opartiska ordförandena kliver in på scenen 1 november. Målet är att förhandlingarna ska vara klara sista november och vid samma tidpunkt upphör fredsplikten.

Det är bara förhandlingarna som sker samtidigt. Avtalens längd kommer att vara som tidigare överenskommet – tjänstemännens går ut sista september och LO-förbundens sista januari. Det är rimligt att tänka sig att Unionen och Sveriges Ingenjörer kommer att begära lönekompensation för extramånaderna.

– Vi vill inte hamna i ett läge där fackförbunden börjar tävla med varandra och kanske hamnar i konflikt med varandra. Vi är intresserade av att träffa avtal som täcker industrins alla anställda samtidigt och att detta blir märke för andra. Nu har vi dessutom tillsammans med facken ambitionen att sluta avtal som löper ut samtidigt, säger Anders Weihe, Teknikföretagens förhandlingschef.

Den nya överenskommelsen om gemensamma förhandlingar gör att avtalsdiskussionerna måste komma igång tidigare och att både LO och Facken inom industrin måste ha sina krav spikade till i september.

– Jag ser fram mot avtalsförhandlingarna. Förutsättningarna är bättre än inför den senaste avtalsrörelsen, säger Veli-Pekka Säikkälä.

Innan kraven presenteras hoppas fack och arbetsgivare att de ska kunna sluta ett nytt industriavtal, som är ett samarbetsavtal för parterna i industrin.

I våras sa Teknikföretagen upp sin medverkan i Industriavtalet med motiveringen att industrins löneavtal måste styras av förutsättningarna inom industrin och inte styras av andra branscher. Det är invändningar som vänder sig mot innehållet i LO-samordningen och det arbetsgivarna i Teknikföretagen särskilt kritiserade var LO:s jämställdhetspott.

IF Metalls Veli-Pekka Säikkälä säger att det även i framtiden kommer finnas grupper som behöver större lönepåslag, men det går inte att lösa på så hög detaljnivå i en gemensam avtalsplattform som jämställdhetspotten utformats.

Fakta

Kraven i förra avtalsrörelsen. Jämställdhetspotten var 125 kronor. Tanken var att löneskillnaderna mellan kvinnor och män skulle minska och lågavlönade få mer. Avtalsområden med en lägre genomsnittslön än 21.300 kronor, skulle få en särskild pott på 125 kronor per heltidsanställd.