Minimilönen ligger 20 kronor över lägstalönen i det första utstationeringsavtalet. Övertids- och ob-ersättning är samma som i motsvarande kollektivavtal. IF Metall har lämnat in det första utstationeringsavtalet, som är en slags strippad version av kollektivavtalet.

Tanken är att det ska gälla för anställda i utländska företag, som bara tillfälligt är verksamma i Sverige.

– Det här är den modell vi tänker använda för tillfället. Vi har dock inte provat det i skarpt läge än, säger Roger Nilsson, förhandlingsombudsman hos IF Metall.

Utstationeringsavtalet gäller på Svemeks område. Sedan länge har smeder från andra länder kommit till Sverige för att utföra reparationer, renoveringar, rivningar och tillbyggnader i industrin.

Roger Nilsson säger att det nya utstationeringsavtalet bygger på de tidigare erfarenheterna. Han berättar att det varje år rör sig om mellan 35 och 50 företag som kommer för att göra tillfälliga arbeten. Antalet arbetare är varje år ungefär 500.

Utstationeringsavtalet har IF Metall lämnat in till Arbetsmiljöverket som är förbindelsekontor för utstationering. Det hela handlar om utstationeringslagen, som föreskriver att fackförbund ska lämna in de avtal de är beredda att ta strid för. Lagen anger också att det här avtalen bara ska ange minimivillkor samt regler för lön, arbetstid och semester för dem som kommer som anställda i ett företag som tillfälligt är verksamt i Sverige. En annan tanke är att utländska arbetsgivare ska kunna få reda på vad facket i Sverige anser vara vettiga villkor för de anställda.

– Vi har inga invändningar mot avtalet som IF Metall lämnat in, säger Robert Schön, förhandlingschef hos arbetsgivarna i Svemek.

Han säger också att arbetsgivarna inte har något intresse av att det kommer oseriösa arbetsgivare som konkurrerar ut Svemeks medlemmar med för låga löner. Och han tycker att det bästa för en utländsk arbetsgivare borde vara att gå med i i en arbetsgivarorganisation.

I utstationeringsavtalet har IF Metall omvandlat avtalets lägstalön till en minimilön. Lägstalönen för en van yrkesarbetare ligger på drygt 114 kronor i timmen medan minimilönen i det strippade avtalet är strax under 135 kronor i timmen för en van utländsk yrkesarbetare.

Roger Nilsson förklarar att minimilönen räknats fram genom att värdet av arbetstidsförkortningen på en timme – 2,5 procent – och ett särskilt tillägg i det svenska kollektivavtalet på 17,50 kronor lagts på lägstalönen. Tillägget betalas ut till dem som arbetar utanför verkstaden.

Skälen till dessa påslag är dels att de utländska arbetarna inte kommer att ha förkortad arbetsvecka, dels att de svenska avtalens lägstalöner som regel är betydligt lägre än utbetalda löner.

Snittet för hela branschen ligger på drygt 138 kronor i timmen. För yrkesarbetare rör det sig om drygt 150 kronor i timmen och för de mer kunniga specialarbetarna är genomsnittslönen i Sverige ungefär 165 kronor i timmen.

I det strippade avtalet står att den lägsta utgående timlönen ska vara 138,35 kronor för särskilt kvalificerade arbetstagare och 134,64 för övriga arbetstagare.

I det anpassade avtalet är ersättningen för arbete på obekväm tid och för övertidsarbete samma som i det svenska avtalet.

Det strippade avtalets semesterersättning är den lagstadgade – 12 procent på lönen – medan kollektivavtalet föreskriver 13,7 procent. Avtalet anpassade till utländsk arbetskraft har inga skrivningar om pensionsinbetalningar.

I det nya utstationeringsavtalet för utländska smeder finns regler om kontroll av att avtalet följs samt en paragraf som säger att arbetsgivaren ska stå för fri kost och logi. Arbetsgivaren ska även stå för resorna till och från Sverige.

– I allmänhet brukar det här fungera i vår bransch för att det som regel finns en stor uppdragsgivare, som exempelvis ABB, som är mån om att det ska gå rätt till, säger Roger Nilsson.