Oklart om nationell grundlag övertrumfar EU-direktiv

Det är oklart om EU-direktiv eller grundlagen väger tyngst. Och det ställer frågan om ett land är tvingat att införa EU:s direktiv på sin spets.

Frågan aktualiseras av att Tyskland och Rumänien stoppat lagar som ska införa EU:s datalagringsdirektiv i ländernas egen lagstiftning. Och det visar sig att det aldrig klargjorts om EU-rätten går före nationell grundlag. Det skriver tidningen Riksdag & Departement.

– Det är ju egentligen patetiskt att man under tio års arbete med Lissabonfördraget aldrig har behandlat unionsrätten i förhållande till ländernas grundlagar, säger professor Sverker Gustavsson till Riksdag & Departement.

Han forskar i Europarätt och har på senare tid börjat debattera det han kallar en ”fundamental oklarhet” i rättsystemet.

Sverker Gustavsson säger att risken är att folk inte vet vad som gäller, och det kan i sin tur påverka förtroendet för EU. I en rättstat bör man ju veta vad som gäller.

Den tyska författningsdomstolen har stoppat den tyska versionen av datalagringsdirektivet när den gällt i ett år. De tyska jurister anser att EU inte är tillräckligt demokratiskt för att de ska gå med på att EU:s direktiv automatiskt står över tysk grundlag.

I Rumänien har högsta domstolen stoppat lagen och hänvisat till Europakonventionens skrivningar om mänskliga rättigheter.

Moderaternas Krister Hammarbergh sitter i justitieutskottet. Han säger att Sveriges grundlag går först. Sverige har inte förhandlat bort sin grundlag.

Vänsterpartiets Jonas Sjöstedt, som är motståndare till datalagringsdirektiviet, anser att EU-rätten går före svensk grundlag. Han anser att Sverige har accepterat det även om han själv vill hävda svensk grundlag mot EU-rätten eftersom han är EU-kritisk.

Peter Eriksson, Miljöpartiets språkrör, säger att grundlagen som regel inte går före EU-rätten. Det kan bara ske i undantagsfall och om man kan hänvisa till en lång tradition.

Centerpartiets Johan Linander vet inte vad som händer ifall grundlagen och ett direktiv krockar. Än har det dock inte hänt.

Frågan är inte ordentligt utredd och professor Sverker Gustavsson säger att det beror på att det saknas folkligt stöld för ett överordnad EU. Han säger att hur än politikerna väljer att agera så finns det risker. Om man inte reder ut vilka regler som är överordnade kan konsekvenserna bli svåra att överblicka, Men om man sätter EU-rätten främst finns risk för en stark folklig reaktion.