Majoriteten svenskar säger fortfarande nej till EMU, enligt Statistiska centralbyrån.
Det är en sund hållning när det fortfarande är osäkert om euron över huvud taget existerar om några år.
Den omedelbara utmaningen för euron är rent ekonomisk, en naturlig följd eftersom finanskrisens härjningar både har förstärkts och fördjupats av valutasamarbetet. Euron har blivit ett sänke för mindre euroländer när det egna landets ekonomiska beslut motverkats av eurons rörelser. Eurons värde baseras ju på utvecklingen i eurons giganter Tyskland och Frankrike och reagerar inte ett skvatt på den politik som förs i små krisande euroländer.
Det leder fram till den andra utmaningen, den politiska.
Hur länge står människor ut med att inget blir bättre?
En genväg till bättre ekonomi blir då att som Sverige ställa sig utanför EMU. Då kan länderna föra en egen finanspolitik och låta en egen riksbank sköta räntan oavsett vad som händer i Tyskland.
Grekland, det första euroland som klubbade stora nedskärningar, är ett bra exempel. Bara en mindre del av alla hårdhänta besparingar har kunnat genomföras. Därmed består spänningarna inom euron, ekonomin blir inte bättre och de greker som förespråkar att i stället lämna euro-samarbetet blir allt starkare.
