Chansen att barnet läser vidare är 21 procent om föräldrarna saknar högskoleutbildning men hela 83 procent om minst en förälder har forskarutbildning.

Snedrekryteringen till högskolan är störst där konkurrensen är hårdast.

Tydligast märks det bland dem som ska bli läkare och arkitekter. Där har 70 procent av eleverna högutbildade föräldrar, vilket i det här sammanhanget betyder minst tre års eftergymnasiala studier. Också till tandläkar-, psykolog-, civilingenjörs- och juristutbildningen tar sig i hög grad barn till välutbildade.

På utbildningarna till tandhygienist, arbetsterapeut och lärare är det däremot mindre vanligt att föräldrarna har lång utbildning.

Ett annat sätt att se den snedrekrytering som äger rum till högskolan är att se på samhället i stort. Där har 23 procent högutbildade föräldrar, medan samma siffra bland nybörjarstudenterna läsåret 2009/2010 är 34 procent.

Rapporten är gjord av Statistiska centralbyrån och Högskoleverket och redovisar en undersökning bland förstaårsstudenter under läsåret 2009/2010.

Staten har sedan länge som mål att denna skeva rekrytering ska förändras, för att var och en ska få mer lika möjligheter och kunna göra självständiga val.

Bland befolkningen läser allt fler på högskolan. Bland 25-åriga studenter har 45 procent påbörjat en sådan utbildning, en högre siffra än bland 35-åringarna.

Någon större förändring i skillnaden mellan olika grupper (med hänsyn till föräldrarnas utbildningsnivå) har däremot inte skett, enligt rapporten.

Bland personer med utländsk bakgrund och lågutbildade föräldrar är det vanligare att barnen läser vidare till högskolan än bland dem med svensk bakgrund och lågutbildade föräldrar. Hos högutbildade är förhållandet motsatt; där är det vanligare att barnen med svensk bakgrund väljer högskolestudier.