God Jul till alla önskade riksbankschefen Stefan Ingves när han avrundade förmiddagens presskonferens. Han hade just meddelat att banken som väntat höjer sin viktigaste styrränta, reporäntan, med en kvarts procentenhet till 1,25 procent. Ytterligare höjningar är att vänta framöver. Enligt Riksbankens prognos kommer styrräntan om två år vara närmare 3 procent.

Onsdagens höjning motiverades med den senaste tidens mycket starka tillväxt i den svenska ekonomin. Men eftersom penningpolitiken i första hand verkar på lite längre sikt är bankens förväntningar om den ekonomiska utvecklingen än viktigare. Riksbanken tycks göra bedömningen att uppgången som nu sker är mer än bara en rekyl från det nedpressade läget under finanskrisen och därför av mer bestående karaktär. Något som ger en mer optimistisk prognos än många andras. Nästa år väntas tillväxten bli nästan 4,5 procent och arbetslösheten väntas sjunka till 7 procent 2012.

Den stora osäkerheten om utvecklingen i euro-området och USA gör att den slutsatsen känns förhastad. LO-ekonomerna och andra som förutser en trögare tillväxt under de kommande åren har starka argument. Samtidigt är det inte ett av Riksbankens uppdrag att hålla tillbaka tillväxten, utan den ska se till att inflationen inte drar iväg. Trots den rekordsnabba tillväxten är inflationstrycket lågt, och var inflationen ska komma ifrån framgent är höljt i dunkel.

Även denna gång var det två av direktionens ledamöter som reserverade sig och förespråkade en bibehållen ränta. Deras invändning är befogad. Riksbankens beskrivning av läget bygger på antagandet att Riksbanken har rätt och alla andra har fel om vad utländska centralbanker kommer att göra framöver. I prognosen förutspås nämligen att Europeiska Centralbanken och gelikarna i USA och Storbritannien kommer att höja sina styrräntor betydligt snabbare än vad de själva aviserat och marknaden tror. Om Riksbanken har fel och de andra rätt kommer den svenska räntepolitiken leda till att kronan förstärks betydligt. En sådan kronutveckling skulle dämpa exporten och göra utländska varor billigare än svenskproducerade. Något som medför lägre inflation och högre arbetslöshet.

Över dagens räntehöjning svävar skuldsättningsspöket. Riksbankschefen hävdar att den starka utvecklingen är skäl nog att höja räntan, och att hushållens ökande skuldsättning bara utgör ytterligare en anledning. Men styrräntan är ett synnerligen trubbigt och samhällsekonomiskt dyrt instrument för att dämpa låneutvecklingen.

Räntebeskedet vi fick i dag kan liknas vid att få ett inlämnat travtips i julklapp. Det återstår bara att hoppas att givaren har tippat rätt.