Att ringa rörmokaren på arbetstid. Eller jobbmejla hemma när middag och nattning av barn är överstökat. Gränserna mellan arbetstid och fritid suddas ut. Vid årsskiftet inleds ett forskningsprojekt om vad det gör med oss. Och forskarna tror inte att arbetsgivaren har så mycket att förlora på fenomenet.

Den rådande bilden av att anställda facebookar, mejlar privat eller snackar semester med kollegan på arbetstid är att det kostar pengar för arbetsgivaren, och därmed är negativt.

Det anser Lars Ivarsson som är professor i arbetsvetenskap vid Karlstad universitet, och som tillsammans med en kollega beviljats 3,3 miljoner kronor av Forskningsrådet för arbetsliv och socialvetenskap (FAS) för att under tre år undersöka hur arbetstagare och arbetsgivare förhåller sig till uppluckrade gränser mellan jobb och det privata.

– Det finns massor av studier där man räknat ut exakt vad privata ärenden kostar i förlorad arbetstid. Så anser man sig ha lösningen genom att till exempel stänga ner sidor som Facebook. Den dominerande bilden är att det är ett beteende som ska motarbetas till varje pris, säger Lars Ivarsson.

Han tror i stället att privata ärenden på arbetstid har fördelar för arbetsgivaren. Ingen kan behålla hundraprocentig koncentration en arbetsdag, och forskningen har tydligt visat vikten av pauser för att kunna fokusera på jobbet. Forskningen visar också att i stort sett hundra procent gör privata sysslor på jobbet.

– Vi tror att också att om anställda ges frihet i arbetet får arbetsgivaren positiva effekter genom ökad lojalitet. Tillåts man besikta bilen, gå till frisören på arbetstid ställer arbetstagaren upp för arbetsgivaren. En del jobb betalar man ju för en slutprodukt snarare än exakt antal arbetade minuter.

Negativa konsekvenser för arbetsgivaren vid för mycket kontroll och för många förbud är arbetstagare som inte trivs.

– Tidigare forskning visar att när kontrollen ökar, så ökar också motståndet. Börjar man kontrollera anställd uppstår motståndshandlingar. Anställda som känner sig övervakade och kontrollerade stannar inte heller på ett jobb om de får möjlighet att byta.

Det är snarare för arbetstagare som det finns vissa risker i att gränser mellan jobb- och privatliv luckras upp.

– Har man tillgång till mejl, mobil, Facebook finns i vissa yrken en underliggande uppfattning att man ska svara och kolla upp saker även efter arbetstid. Det kan finnas många skäl bakom: tryck från arbetsgivaren, kolleger eller ett sätt att klättra i karriären.

Forskarna ska djupintervjua arbetstagare och arbetsgivare inom olika branscher som till exempel butiksanställda, operatörer i industrin, hantverkare och lärare. Studien kommer att pågå i tre år.