Kommuner och landsting redovisar 19  miljarder kronor i överskott för i år och nästa år blir överskottet sju miljarder. Huvudförklaringarna till att det blir pengar över är de extra statsbidragen, ökade skatteintäkter eftersom fler har jobb samt fortsatta effektiviseringar inom framför allt landstingen.

Men oron för framtiden är inte över inom sektorn, möjligen något uppskjuten. När statsstödet till kommunsektorn fasas ut under 2011 ökar inte intäkterna i den takt som krävs för att täcka förväntade pris- och löneökningar.

Att sektorn, trots det, klarar ett positivt resultat beror på ett bra utgångsläge. Tillsammans går kommuner och landsting därför runt de närmaste åren.

Men för landstingen är siffrorna röda redan 2012. Och prognosen för de följande åren är nattsvart. Underskottet ökar mycket snabbt om inte en rad åtgärder sätts in.

Vad som krävs från statsmakternas sida i form av riktade stöd, egna rationaliseringar eller effektiviseringar samt ett ökat skatteunderlag vill inte Anders Knape (M), ordförande för Sveriges Kommuner och Landsting, kommentera.

Men det handlar inte enbart om att kräva mer statliga stödpengar till verksamheten. Lika viktigt är det omfattande effektiviseringsarbete som pågår inom sektorn. Förhoppningarna är att det ska utvecklas.

– Jag tror fortfarande att det finns en större potential att rationalisera i landstingen jämfört med den kommunala sektorn, säger Anders Knape.

Hoppet om en snabb återhämtning på arbetsmarknaden och därmed ökade skatteintäkter är begränsat. Visst ökar antalet arbetade timmar och därmed skattebasen, men det räcker inte, enligt prognoserna, för att klara de utmaningar som kan förutses.

Enligt SKL:s egen prognos når arbetsmarknaden först 2015 upp till den önskvärda eller möjliga nivån för arbetade timmar. Det är sju år efter krisens inledning.

– Det här visar hur lång tid det tar för arbetsmarknaden att återhämta sig efter det dramatiska fall som vi upplevde 2008/2009, säger Mats Kinnwall, chefsekonom på SKL.

Fakta

Svåraste budgetfrågan för kommunerna inför nästa år, enligt ekonomicheferna:
Socialbidragen. Kommunernas kostnader för ekonomiskt bistånd har de senaste 25 åren varierat mellan 5 och 14 miljarder kronor per år (i 2009 års priser).
I dag ligger kostnaden på drygt 9 miljoner, och SKL räknar med att den ska minska till mellan 7,5 och 8 miljarder när arbetsmarknaden är i jämvikt. Men med de ändrade reglerna för a-kassan och sjukförsäkringen kan den beräkningen spricka.