Kaos när invandrare erbjuds skenjobb

Skenanställningar ska stoppas av Migrationsverket, enligt regeringen. Men myndigheten har flera gånger varnat för att det är oklart ifall den har rätt att stoppa arbetstillstånd – även om den misstänker att företag är oseriösa.

För ett år sedan slog Migrationsverket larm till regeringen.

Myndigheten varnade för att det var svårt att kontrollera om utländsk arbetskraft fick skenanställningar i Sverige.

Trots kaoset där bärplockare, städare och restauranganställda vittnat om slavliknande anställningsvillkor är situationen densamma i dag.

– Förutsättningarna har inte förändrats, säger Gunilla Wikström på Migrationsverket.

Den 15 december firar lagen om arbetskraftinvandring sin tvåårsdag.

I hyllningskören kommer facken troligen att saknas. Tung kritik har riktats mot lagen.

LO vill ändra den och återinföra arbetsmarknadsprövningen. TCO vill bland annat införa en vandelprövning där företag ska granskas noggrannare än i dag. Facken kräver också att det ska finnas ett bindande anställningsavtal innan arbetskraftinvandrarna kommer till Sverige, vilket inte behövs i dag.

Migrationsminister Tobias Billström (M) har dock flera gånger hävdat att det inte är lagen det är fel på. Problemet är att den inte efterlevs. Parterna har, enligt honom, ett ansvar att leva upp till att den svenska modellen följs, medan myndigheterna ansvarar för regelverket.

– Det är viktigt att de som kommer hit får de löner som faktiskt utlovats och företagen inte konkurrerar med skenanställningar. Därför har Migrationsverket uppdraget att se till att inte acceptera sådana anställningar, sa Tobias Billström nyligen i en intervju i LO-Tidningens nätupplaga.

Men samma myndighet som Billström hänvisar till har flera gånger påpekat för regeringen att den har svårt att kontrollera ifall det förekommer skenanställningar.

I sin årsredovisning 2009 skriver Migrationsverket att det är oklart ifall det har laglig rätt att säga nej till en ansökan, även om det misstänker att det är frågan om en skenanställning.

I ett annat besked till regeringen – en redovisning från den 7 juli förra året – uppger Migrationsverket samma sak.

Problemet är delvis vad som avses med skenanställningar. En juridisk svårighet är att det i lagen och dess förarbeten inte står något om att Migrationsverket ska kontrollera att arbetsgivaren sköter skatter, avgifter eller kontrollera att företaget har tillräckliga resurser för att anställa personal.

Detta har resulterat i att Migrationsverket endast har sagt nej till ett fåtal ansökningar med hänvisning till att det rört sig om skenanställningar. Samtidigt kan flera av de bärplockare som kommit till Sverige haft problem just skenanställningar.

För myndigheten, som har begränsade möjligheter att göra kontroller av arbetsgivarna, uppstår stora svårigheter när ett företag uppger en sak men agerar på ett annat sätt.

Dubbla anställningsavtal är vanliga i många branscher, ett avtal kan visas upp officiellt men i verkligheten är det ett sämre avtal som gäller för de anställda.

– Det är svårt att yttra sig om ett avtal som vi inte får se. Det är lika svårt för de fackliga organisationerna som ska yttra sig om huruvida anställningsvillkoren följer kollektivavtalet. Vi kan inte göra en prövning på något annat än de uppgifter vi får in, säger Gunilla Wikström.