Inget skitår för direktörerna

Förra årets högsta direktörsbonus – bland de som offentliggjorts – var 9,5 miljoner kronor till Hans Stråberg, vd för Electrolux. Hans inkomst 2009 var 16,9 miljoner kronor.

2009 var året då BNP backade och arbetslösheten steg brant. Produktionsneddragningar och varsel hörde till vardagen. Och krisavtalen sänkte många industriarbetares inkomster. Ett riktigt skitår, som bekant. Men i de verkställande direktörernas plånböcker märktes inte krisen särskilt mycket.

Genomsnittsinkomsten för toppdirektörerna sjönk bara marginellt, från 8,8 miljoner kronor till 8,5 miljoner. Och i nästan hälften av företagen fortsatte bonusarna att falla ut som om ingenting hade hänt.

Det här visar LO-Tidningens sammanställning av inkomsterna för vd i de 100 största företagen i Sverige 2009.

Överst på topplistan – med inkomster från 50 miljoner till 28 – står tre män med namnet Anders: Dahlvig, som lämnade Ikea under året, Lönner, på läkemedelsbolaget Meda, och Pålsson, sängtillverkaren Hilding Anders.

Många av vd:arna i de 100 största företagen har både en fast och en rörlig lönedel.

Att en del av lönen är rörlig ska i teorin betyda stora skillnader i utfallet mellan olika år. I praktiken fungerar det inte så.

2009 märks visserligen en viss inbromsning, vd-lönerna minskar med 4,5 procent. Men efter minskningen ligger genomsnittet på 8,5 miljoner. En genomsnitts-vd tjänade förra året 31 gånger så mycket som en genomsnittlig industriarbetare.

Trots att 2009 var ett av de värsta åren delade de 100 största bolagen ut minst 160 miljoner i bonus under 2009. Siffran är dock sannolikt i underkant eftersom 18 företag väljer att inte redovisa sina bonusbetalningar öppet.

Samtidigt ökade ändå antalet företag där ingen bonus betalats ut från 29 år 2008 till 36 år 2009.

De största bonusarna betalas ut i de etablerade stora bolagen, kända namn som Electrolux, Tele 2, Ica, Swedish Match, Skanska.

– Den internationella konkurrensen och globaliseringen har smittat av sig på lönesättningen i Sverige, tror Åsa Löfström, docent i nationalekonomi vid Umeå universitet.

Hon konstaterar att Sverige på 1950- och 1960-talen skiljde ut sig från andra länder genom relativt små löneklyftor samt rimliga nivåer på vd-lönerna. Under den tiden byggdes också många framgångsrika företag upp.

– I dag hänvisar direktörerna till internationella löner när de vill öka på sina inkomster. Men är dagens företagsledare så mycket bättre på att sköta bolagen än på 1950- och 1960-talen? undrar hon.

– Affärslivets lönekultur har smittat av sig på resten av samhället, till statliga myndigheter, politiker och mellanchefer.

Åsa Löfström hävdar att det inte behövs drivkrafter i form av dagens stora löneskillnader för att få företagen att växa.

– Dygnet har bara 24 timmar. Direktörerna är inte mer än människor. För vanliga människor måste de här lönenivåerna ge intrycket att direktörerna är begåvade med övernaturliga krafter.

Fortfarande är de 100 största företagen ett revir helt dominerat av män. Nio kvinnliga vd:ar finns med på LO-Tidningens lista.

Det är dock ett fall framåt jämfört med 2008 då listan innehöll enbart sex kvinnliga vd:ar.

Högst årsinkomst bland kvinnorna har Kinnevik-chefen Mia Brunell Livfors och SEB-chefen Annika Falkengren med 9,3 respektive 8,7 miljoner. De andra kvinnorna återfinns betydligt längre ned på listan.

I botten av inkomstligan återfinns flera vd:ar som arbetar i offentligt ägda eller rörelseägda företag. Påfallande låga är också lönerna i två familjeägda företag, Spiros Mylonopoulus för detaljhandelsgrossisten Bergendahls med 2,6 miljoner i inkomst och Bengt Liljedahl i industri- och handelskoncernen Liljedahlsbolagen med 1,3 miljoner.

Anmärkningsvärt nog saknar LO-Tidningens lista uppgift från Volvo Personvagnar – Sveriges fjärde största arbetsgivare med drygt 15 000 anställda.

Eftersom Volvo Personvagnar 2009 ingick i Fordkoncernen anser man att vd:s ersättningar är något som varken angår de anställda eller allmänheten.

– Med anledning av att Stephen Odell har lämnat Volvo Personvagnar väljer vi att inte lämna ut uppgifter om hans ersättning, säger kommunikationsdirektören Per-Åke Fröberg.

LO-Tidningens uppgift om Stephen Odells inkomst 2009 är därför baserad på en uppskattning.

Hela listan (klicka för att se i större storlek):