Bengt Göransson
Sovjetunionen. Bengt Göransson återkommer flera gånger till väldet som kollapsade för tjugo år sedan när han pratar om Sverige. Folkrörelsesossen och ex-ministern ser beröringspunkter.
Vi träffas — förstås – i ABF-huset på Sveavägen i Stockholm. Just i dag är han ”ledig”. Han är hemma och inte ute i landet och pratar om sin bok Tankar om politik, som kom i våras. När detta skrivs är alla exemplar av boken utlånade på 14 av de 15 bibliotek i Stockholm som köpt in den. (Det fanns dock ett exemplar för den som snodde sig ut till Karolinska sjukhusbiblioteket i Huddinge.)
I ABF-husets fikarum håller Bengt Göransson upp morgonens kvällstidningar som han läst på vägen in från Hökarängen.
– Vet du vad Mona Sahlin säger att hon ska göra!? Åka över till USA och övertala Thomas Bodström att komma hem och bli Socialdemokraternas partiledare!
Med pekfingret knackar han på huvudet och visar hur begåvad han tycker den idén är.
Bengt Göransson föddes i Brännkyrka församling där han fick bidra till familjens försörjning redan från dag ett i livet.
– Pappa var droskförare och i strejk när jag föddes. Med anledning av det fick han fem kronor mer i veckan från strejkkassan. Jag var enda barnet och därför en av få procent av arbetarklassen som kunde gå i realskola och gymnasium.
Pappa Gustaf var Kilbomskommunist. Hans Socialistiska partiet bröt med Sovjetunionen och Komintern och var samtidigt i opposition mot Socialdemokraterna.
– Det var ett nationellt kommunistiskt parti som tog hårda fajter med testuggarna och som kom att representera en vänster som det finns reminiscenser av än i dag i det socialdemokratiska partiet.
Enligt Bengt Göransson finns det två huvudgrenar i den svenska arbetarrörelsen: folkrörelsesocialisterna och statssocialisterna. Statssocialisterna ser staten som garant för att fixa det mesta.
– Statssocialisterna la ner en massa fria folkrörelser och gjorde dem statsberoende och statsdirigerade. Det gör mig förfärad. Jag hörde en partiman som förklarade att partiet tappat medlemmar därför att kommunerna nu har en så utvecklad demokrati – och att folk inte längre behöver gå omvägen över partierna. En partiman! Då har man nått fram till en opolitisk politik som i grunden är som den i Sovjetunionen!
Nysovjetiskt tänkande tycker han också kännetecknar den nyliberala rörelsen på högerkanten, testuggare som hans pappa droskchauffören opponerade mot.
– Fundamentalister som slutat tänka. Det var därför de kommunistiska staterna föll.
Enligt Bengt Göransson har politiken abdikerat från sitt uppdrag att driva politik.
Medborgarna har omvandlats till skattebetalare och kunder samtidigt som samhället allt mer förvandlats till en affärsrörelse.
– Vi har fått ett upphandlingsraseri som bäddar för korruption och där man måste ha hemligheter för medborgarna. Och utgiftstaket för statskassan är dålig hushållning. Det är som en pappa som fått 100 spänn att köpa julklappar till barnen för. Det blir aldrig bra julklappar av det.
Politikens abdikation har också reducerat riksdagens roll och gjort den underställd regeringen. Det stora demokratihotet i dag, enligt Bengt Göransson.
– Den utvecklingen fanns redan under Göran Persson. Det har gjort att vi fått en typ av modellbyggare som sitter i regeringen och bygger modeller för hur livet ska vara. Riksdagen bjuder inte längre motstånd, förslagen från regeringen prövas aldrig av de folkvalda som är de som antas ha kontakt med väljarna.
Bengt Göransson minns när regeringen Reinfeldts förslag om förändringen av sjukförsäkringen röstades igenom i riksdagen.
– När de hade röstat ställde de sig upp och applåderade! De visste ju hur det skulle gå! De hade egen majoritet! Och så applåderade de! Detta är ju Sovjetunionen, tänkte jag! Jag blev alldeles matt.
Turbulensen inom socialdemokratin oroar honom förstås.
– Jag är djupt oroad över att man ser partiets medlemmar som en bromskloss för förnyelse, nysovjetiska tankegångar från dem som kanske tycker att det vore bättre att välja ett nytt folk i stället för ny ledning.
Enligt honom pratar man inte politik längre ute i de socialdemokratiska partiföreningarna. Man tar ställning till rapporter, utser dem som ska sitta i olika organisationer – men så mycket politiksnack blir det inte.
– Nej! Jag tror inte det går åt helvete. Och jag tycker inte det var bättre förr! Med ett undantag: Förr gick man till partiföreningarna därför att man var lidelsefullt intresserad av politik och för att prata om sådant man tyckte var skojigt. Inte för att godkänna rapporter.
Bengt Göransson om …
… sin bakgrund i nykterhetsrörelsen:
– Det lärde mig att leva i minoritet. Just nu har Socialdemokraterna ett ledande skikt som vant sig vid att leva i majoritet. Därför blir de helt desperata nu när de är i minoritet.
… nykterhetslogen i Älvsjö:
– Mina föräldrar var inte nykterister. Och vi som var med var inte med i IOGT för att sprida nykterhetspropaganda. Vi var med för kamratlivets skull, för utflykterna och därför att de hade oerhört bra barn- och ungdomsverksamhet.
… alkohol på teatern:
– Man ironiserade över att jag ville ha ett förbud, att jag trodde att folk blev alkoholister om de drack ett glas vin i pausen. Mitt argument var att det skulle leda till allt fler alkoholpräglade miljöer, en större alkoholacceptans som skulle påverka den unga generationen.
… hovmästare:
– Jag har funderat över varför hovmästare så artigt visar restauranggäster till borden och att man inte får sätta sig var man vill. En ensam kvinna på krogen får knappast det bästa bordet vid fönstret. Hovmästaren är en försäljare som ser till att de värdefullaste gästerna får de bästa borden. Det har jag inget emot. Men när man överför detta till samhället blir det fel.
… var makten finns i dag:
– Vanligt folk har aldrig haft så mycket makt som i dag. Problemet är att de abdikerat. Hade min farmor som föddes 1875 större möjligheter än dagens kvinnor? Naturligtvis inte.
… överflödet:
– Jag pratade med en Konsumföreståndare i Solna. Han sålde 25 olika sorters shampo men tog reda på att folk bara köpte fem sorter. Därför tog han bort 20. Det ledde till att försäljningen rasade. Känslan av överflöd försvann och kunderna tyckte att butiken var torftig. Så återgick han till 25 sorter varpå försäljningen gick upp igen. Men folk köpte fortfarande bara fem av de 25 sorterna.
… eliten och kulturkonsumtion:
– Det finns en fördomsfull inställning att eliten tittar på de finaste programmen i tv. Men jag vet högutbildade akademiker som har en musiksmak som aldrig når över svensktoppsnivån. Jag hade en fysiklärare som inte visste vem Gunnar Ekelöf var. Det gjorde mig glad och hoppfull. De som har det bäst ställt är inte alltid de som skaffar det allra bästa.
… The Simpsons:
– Hur kommer det sig att jag väljer att titta på Simpsons – som är jävligt rolig – halv åtta på kvällen i stället för Rapport? Därför att jag inte vill offra 30 minuter på trivialiserade nyheter som jag kan tillgodogöra mig på tre, fyra minuter i radion.
… fördumning:
– Antalet obegåvade, lata och okunniga har alltid varit lika hög.
… politiseringen av kulturen:
– Jag minns en teckning från Blandaren med följande text: ”Kommittén har beslutat att godtaga eder dikt herr Ekelöf med följande ändringar och tillägg”.
… ny partiledare:
– När de har ringt och frågat har jag sagt Lena Hjelm-Wallén – eller någon av hennes typ. Lojal mot partiet, prestigelös, gedigen erfarenhet inte minst internationellt. Hon har en politisk intuition. Det märkte jag på regeringssammanträdena.