Industrin stärker banden

Industriarbetsgivarna vill skapa en mer sammanhållen arbetsgivarorganisation för hela den svenska industrin, kanske Svensk Industri, erfar LO-Tidningen. Under hösten har konsultföretaget McKinsey undersökt förutsättningarna för allt från mer av samverkan till förutsättningarna för organisatoriskt samgående.

Slutrapportern har överlämnats till samtliga berörda arbetsgivarförbund inom industrin och de närmaste veckorna presenteras och diskuteras rapporten i samtliga berörda styrelser.

Rapporten pekar inte ut en enda framkomlig väg för att stärka industrins röst och ställning. Den är mer av ett diskussionsunderlag där alla möjligheter har analyserats. Just nu pågår diskussioner i samtliga arbetsgivarförbund inom industrin för att ta ställning till de olika förslag som tagits fram, enligt flera källor.

Samtliga styrelseledamöter för industriarbetsgivarna – inom skogen, i gruvorna, stålindustrin, pappers, livsmedel, trä, möbler, ja alla sektorer – har intervjuats under arbetet med rapporten för att skapa en bild av vilka förutsättningar och vilket intresse som finns för skapandet av något som påminner om Dansk Industri.

Bakom idén om en starkare röst och en mer sammanhållen svensk industri står framför allt Teknikarbetsgivarna. Därifrån har inte sällan hörts uttalanden om att industrins röst måste bli tydligare och höras skarpare. Inte minst i avtalssammanhang har de betonat behovet av tydlighet. Att förebilden för ansträngningarna är Dansk Industri är tydligt.

Under avtalsrörelsen hördes uttalanden om industrins röst, och sett i ljuset av de nu pågående försöken att skapa en mer sammanhållen arbetsgivarorganisation inom industrin är de lättare att förstå. Om samarbetet och samverkan utvecklas lär olika budskap från olika industriarbetsgivare inför och under en avtalsrörelse försvinna eller blir färre.

Som ett led i strävan att hitta tätare samarbetsformer har samtliga arbetsgivarorganisationer inom industrin enats om att försöka revidera eller skapa ett nytt industriavtal med sina motparter före sommaren 2011. Om det lyckas kan den nya eller reviderade överenskommelsen fungera redan under avtalsrörelsen 2011 och 2012.

Sett i backspegeln kanske också uppsägningen av industriavtalet ska ses i ljuset av planerna på att skapa en enda mer sammanhållen arbetsgivarorganisation inom industrin. Industriavtalet bärs allt sedan 1997 av fristående arbetsgivarorganisationer inom industrin och deras motparter. Genom en uppsägning av industriavtalet har förutsättningar skapats för att på ett enklare sätt pröva möjligheten av att åstadkomma en mer sammanhållen och mer samstämmig arbetsgivarorganisation.

Men att slå samman arbetsgivarförbund inom industrin är den minst sannolika utvecklingen. Det är lika svårt som att fusionera organisationer på den fackliga sidan. Flera industriarbetsgivare värnar om sin egen frihet och de egna relationerna till sina motparter och känner betydande tveksamhet inför ett samgående. Gärna samarbete, men inte samgående kan deras inställning sammanfattas.

Ett steg på den inslagna vägen har Industri- och kemiarbetsgivarna tagit tillsammans med Stål- och metallarbetsgivarna. De har skapat ett tätare samarbete genom ett serviceavtal utan att på allvar pröva frågan om sammanslagning.