Som att orientera utan karta. Så sammanfattar nationalekonomen Eskil Wadensjö hur kontrollen över kostnader för arbetsskador ser ut i dag. För den drabbade, och för samhället.

Vad själva arbetsskadeförsäkringen kostar har man en ganska bra bild av, anser Eskil Wadensjö, professor i nationalekonomi vid Institutet för social forskning på Stockholms universitet, som ställt samman en översikt vad olika sorters arbetsmiljöproblem kostar samhället.

Kostnaderna för arbetsskador i socialförsäkringen ligger på 13,3 miljarder per år. Vilket kan jämföras med kostnaderna för förebyggande verksamhet, från Arbetsmiljöverket, företagshälsovård och forskning som ligger på knappt 1,3 miljarder kronor.

Vad ingen har koll på är den totala kostnaden för allt som följer med en arbetsskada. Vårdkostnader, det som täcks av avtalsförsäkring, att sjukersättningen ofta följer med vid en arbetsskada.

– Och så kostnaden för den som skadats. Man får ju inte hundra procents kompensation, det är ju reglerat i prisindex och inte löneindex. De flesta har ju en löneutveckling som är snabbare inflationen, vilket betyder att individen förlorar pengar. Man förlorar också i vad man kanske inte längre kan göra hemma och så vidare. Och det är utöver det fysiska och psykiska lidandet, säger Eskil Wadensjö.

Han menar att när man bara täcker en liten del av kostnaderna underskattar man priset. Därför behövs mer än enstaka engångsundersökningar. I stället borde Arbetsmiljöverket och SCB sammanställa årlig statisk över totalkostnaderna för arbetsskador, enligt Eskil Wadensjö.

Famlar man i dag?

– Det är som att orientera utan karta. Vilket man kan göra, men det är inte säkert att man hittar rätt.

Varför är den här totalkollen viktig?

– Dels för att uppmärksamma hur mycket det kostar, för att veta hur viktigt det politiska området är. Dels för att se effekter av olika typer av åtgärder. Sjunker kostnaderna, eller påverkas de inte alls, av att man till exempel ger Arbetsmiljöverket mer resurser, fler inspektörer eller ändrar ersättningssystem?