Arbetskraftsinvandringen ökar kraftigt i Stockholm

Ansökningarna om att anställda utländska städare strömmar in till fackförbundet Fastighets Stockholmsavdelning. Ombudsmannen Annelie Pettersson lägger ned en stor del av sin arbetstid på att granska ansökningarna. Det kommer in ett tjugotal nya ärenden i veckan.

Städare och restauranganställda sökes från andra sidan jordklotet. Facken i Stockholmsområdet har märkt en kraftig ökning av efterfrågan på utländsk arbetskraft i låglönebranscher.

– Jag gör ett detektivarbete, säger Annelie Pettersson på Fastighetsanställdas förbunds Stockholmsavdelning.

I morse när hon kom till jobbet hade hon 20 ansökningar på sitt bord från företag som ville anställa arbetskraft från länder utanför EU.

Innan Migrationsverket fattar beslut om en ansökan om arbetskraftsinvandring vill de ha en underskrift från ett fackförbund som bekräftar att villkoren som erbjuds ligger i nivå med kollektivavtalet.

– Varje ansökan tar minst en halvtimme att kontrollera. Jag kollar att företaget har försäkringar, F-skattsedel och att deras verksamhet stämmer med vad som uppgetts till myndigheterna. Sedan undersöker jag att den lön som uppges överensstämmer med kollektivavtalet, säger Annelie Pettersson.

För två år sedan infördes en lag som arbetskraftsinvandring. Tidigare hade facket haft ett ord med i laget då Migrationsverket gav arbetstillstånd inom yrken där de saknades arbetskraft. Nu är den regeln slopad. Det är numera upp till företagen själva att avgöra om de råder brist på arbetskraft i deras bransch.
Lagändringen var tänkt att främst gälla för att öppna för en arbetskraftinvandring bland specialister som skulle jobba tillfälligt i Sverige samt för bärplockare. Datatekniker och bärplockare har också varit de två stora grupper som fått tillstånd för att arbeta i Sverige.

Men nu rapporterar allt fler fackförbund om att den nya lagen används av allt fler företag som verkar inom låglönebranscher.

På Fastighets avdelning i Stockholm kommer det in ett tjugotal nya ärenden i veckan och ansökningarna blir bara fler och fler.

Fackförbundet HRF har samma trend märkts. Hotell- och restaurangs avdelning i Stockholm uppger att man har fått in 2 800 ärenden i år, vissa av dessa ärenden är dock dubletter eftersom det kan vara frågan om komplettering av uppgifter i en ansökan.

Fram till den 1 november i år har Migrationsverket gett arbetskrafttillstånd till 898 personer för att arbeta i storhushåll eller på restaurang och 434 personer har fått tillstånd att jobba som restaurangbiträden.

Från fackligt håll är misstanken att företagen i låglönebranscher inte kommer att betala den lön som de uppgett i sitt anställningserbjudande.

Småföretag inom restaurang och städbranschen för ofta hjälp av juristfirmor med sina ansökningar då de ska anställa arbetskraft utanför EU-länderna. Issa Habil Juristbyrå och Redwise juridik är två exempel på företag som ofta biträder småföretag med att ansöka om arbetskrafttillstånd.

Flera fackliga företrädare befarar att de erbjudanden om en kollektivavtalsenlig lön som småföretagen kommer med ofta inte överensstämmer med verkligheten. 
För facket är möjligheterna att kontrollera företagen små. Det finns ingen återkoppling mellan fackets yttrande och besluten som Migrationsverket sedan fattar. Många som söker arbetstillstånd är endast i Sverige en kort tid och saknar personnummer, vilket gör det svårt att kontrollera att villkoren som de anställs under verkligen ligger i nivå med kollektivavtalet.
Det största problemet är dock att det finns starka skäl för arbetskraftinvandrare att hålla tyst om att de inte får de pengar som de har utlovats.

Den som är kritisk riskerar nämligen att bli av med sitt jobb. I sådana fall ryker även arbetstillståndet om arbetskraftinvandraren inte lyckas hitta ett nytt jobb inom tre månader och personen måste återvända till sitt hemland.
Företagens sätt att använda sig av arbetskraftinvandrare skiljer sig dock mellan olika delar av landet. I Stockholm har allt fler småföretag inom låglönebranscher sökt arbetskraft utanför EU. I Göteborg är det ännu inte så.

– Vi har hittills haft väldigt få ansökningar. Vi har endast haft tre sådana ansökningar det senaste halvåret, säger Larry Stewart, ombudsman på Fastighets avdelning i Göteborg.