Nästan åtta av tio tjänstemän får friskvårdsbidrag, det vill säga ekonomiskt bidrag av sin arbetsgivare för att motionera på fritiden. Samma sak gäller knappt sex av tio arbetare, enligt en undersökning som Sifo gjort på uppdrag av LO-Tidningen.

Friskvårdsbidraget ska uppmuntra personalen att göra insatser för den egna hälsan, som att motionera eller att sluta röka. Om de anställda mår bättre kan de hålla sig friskare och prestera bättre på jobbet, är tanken.

Flera undersökningar, bland annat från LO, visar att arbetare som grupp har sämre hälsa än tjänstemän och att de löper större risk att skadas på jobbet.

Men det är ändå tjänstemännen som har bäst tillgång till friskvårdsbidrag.

– Skillnaden är stor och det är givetvis orättvist, särskilt eftersom arbetare har ett större behov av friskvård då de har sämre arbetsmiljö med tunga lyft och annat som sliter, säger Ulla Lindqvist, LO:s vice ordförande.

Hon tycker att friskvårdsbidrag är bra, eftersom de kan få anställda att ta bättre hand om sig själva. Men hon betonar att de aldrig kan ersätta arbetsmiljöarbetet.

– Friskvård är bara ett komplement till arbetsmiljö. Om man inte är tydligt med det finns risken att ansvaret läggs över på individen, som borde ha tränat mer, när det absolut viktigaste för en god hälsa i arbetslivet är arbetsgivarens ansvar att för att arbetsmiljön är bra.

De flesta anställda i Sverige, 67 procent, får bidrag av sin arbetsgivare för att träna, enligt undersökningen. Även om Ulla Lindqvist tror att andelen har växt de senaste åren tycker hon att den borde vara ännu större.

– Och så borde fördelningen vara rättvis. Inte bara mellan tjänstemän och arbetare, det brukar också vara stora skillnader mellan olika branscher och mellan stora och små företag.

Det finns också skillnader i hur mycket arbetsgivarna ger i friskvårdsbidrag. Det kan handla om allt från några hundralappar till flera tusen. Och även på den punkten drar tjänstemännen vinstlotten.

Det vanligaste är bidrag på mellan 1 000 och 2 000 kronor per år. Det får mer än hälften av tjänstemännen med träningsbidrag och närmare hälften av arbetarna.

Drygt var tredje arbetare får dock mindre än 1 000 kronor, medan bara var femte tjänsteman får så lite.

Av tjänstemännen som får friskvårdsbidrag har var tredje dessutom möjlighet att träna på arbetstid under en så kallad friskvårdstimme. Samma möjlighet har var femte arbetare som fått friskvårdsbidrag.

LO-Tidningens undersökning har genomförts oktober i år då Sifo ställde frågorna om friskvård till sammanlagt 1 088 anställda.

Fakta

En skattefri förmån
• Friskvårdsbidrag är en skattefri personalförmån som också är avdragsgill för arbetsgivaren om vissa kriterier uppfylls.
• Alla på arbetsplatsen måste omfattas av erbjudandet och bidraget gäller bara motion av ”enklare slag” så som träning på gym, gympa, bollsporter och bowling.  Storleken kan normalt uppgå till kostnaden för ett årskort på ett gym
• Sporter som kräver dyr utrustning, som golf, ridning och utförsåkning, omfattas inte. Det gör inte heller startavgifter till tävlingar, om inte arbetsgivaren anmäler ett helt lag från arbetsplatsen.
• Skattefri friskvård kan också vara rådgivning om kost, stresshantering och rökavvänjning samt i vissa fall även massage och fotvård.
Källa: Skatteverket

67 procent får bidrag för friskvård — män får mer pengar än kvinnor
• 67 procent av alla anställda får friskvårdsbidrag.
• Bland tjänstemän får 77 procent bidraget, medan andelen arbetare som får friskvårdsbidrag är 59 procent.
• Kvinnor får friskvårdsbidrag oftare än män. 72 procent av kvinnorna får bidrag, att jämföra med 63 procent av männen.
• Männen får dock högre bidrag än kvinnorna. 16 procent av de män och 9 procent av de kvinnor som får bidrag, får mer än 2 000 kronor. 34 procent av kvinnorna får mindre än en tusenlapp, vilket bara gäller 21 procent av männen.
• 28 av procent av alla som får friskvårdsbidrag får mindre än 1 000 kronor om året. 49 procent får mellan 1 000 och 2 000 kronor och 12 procent får mer än 2 000 kronor.
• Friskvårdsbidrag är nästan lika vanligt i privat som i offentlig sektor (67 respektive 69 procent).
• De allra flesta, 98 procent, av de tillfrågade visste om de kunde få friskvårdsbidrag av sin arbetsgivare eller inte. Av dem som fick bidrag hade 11 procent dock inte koll på hur stort det var.

Källa: Sifo, på uppdrag av LO-Tidningen