”Bygg bort hjärnstressen!”

– Vi måste börja bygga hjärnergonomiska arbetsplatser. De här kontorslandskapen är idiotiska. Och skolan är en helt fruktansvärd arbetsplats för hjärnan.

Inglasade grupprum, som är vanliga på både universitet och konferensanläggningar, är ett annat exempel på att arbetsmiljön inte tar minsta hänsyn till hur hjärnan fungerar, anser Agneta Sandström, psykolog i Östersund som just ska doktorera på sin forskning om minnesstörningar och hormonbalans hos personer med utmattningssyndrom.

– Glasväggar ser snajdigt ut, men det är jättedumt. När strömmen av intryck inte går att stänga av får hjärnan aldrig vila.

– Fysiska belastningsskador har vi tänkt på i många år. I vilken Ica-affär som helst försöker man undvika att axlar och nackar överbelastas. Det är dags att vi blir lika medvetna om överbelastning av hjärnan.

Psykisk ohälsa är den orsak till sjukskrivning som har ökat mest de senaste årtiondena. I Sverige används diagnosen utmattningssyndrom när kronisk stress resulterar i ett tillstånd av stark trötthet, ljud- och ljuskänslighet, dåligt minne och koncentrationssvårigheter.

Diagnosen har varit omdebatterad, och någon internationell samsyn kring den finns inte. Men Agneta Sandström, som har arbetat med att utreda hjärnskador, fastnade för patienterna med utmattningssyndrom just därför att deras symtom var så klara.

– Jag förväntade mig att hitta lite olika problem. Psykiatriska sjukdomar är ofta svåra att avgränsa. Men de hade en väldigt tydlig profil. Mest utmärkande är minnesstörningar. Nedsatt minne är ofta det största hindret för att börja arbeta igen.

I doktorsavhandlingen, som blev offentlig i går, visar Agneta Sandström att utmattningssyndrom åtföljs av hormonella förändringar i hjärnan och sänkt aktivitet i hjärnans båda frontallober.

– Det är det jag är intresserad av: Att saker vi är med om, våra livsomständigheter, påverkar hjärnan och till och med kan leda till hjärnskada. Det har verkligen hänt saker i huvudet på dem som har utmattningssyndrom. Det går inte över för att man ställer sig framför spegeln och upprepar något man har läst i Amelia om att ”jag tycker om mig själv”.

Den grupp Agneta Sandström undersökte bestod av kvinnor i Umeå med omnejd som var sjukskrivna för utmattningssyndrom. De skiljde sig starkt från de patienter man normalt möter på en psykiatrisk mottagning: De hade arbete, familj, ordnade förhållanden.

– Väldigt duktiga fruntimmer som bakar tunnbröd så det visslar om det. Små Maud Olofssonar allihop, säger Agneta Sandström, som använder ord som ”ambitiösa” och ”ihärdiga”, men också ”rigida”.

De personlighetsdragen tycks öka sårbarheten för utmattningssyndrom. Sådana personer kämpar tappert på även när de inte borde.

– Stress i sig behöver inte vara farligt. Man kan ha världens högsta tempo och ändå må bra. Det där beror på vilket temperament man har; på hur man är ihopskruvad från början säger Agneta Sandström, som retar sig på floran av böcker som sjunger långsamhetens lov.

– Det viktiga är att du återhämtar dig. Bäst är att kunna växla tempo. Men just det är svårt för rigida personer.