Foto: Magnus Hallgren

Sommaren 2007 plockade Arbetslivsinstitutet ner skylten. I regeringens handlingsplan för arbetsmiljön framgår nu att forskningen ska fortsätta att bedrivas på spridda universitet – men fack, arbetsgivare, företagshälsovård, politiker och EU behöver ändå  en sammanhållande aktör för kunskapsförmedlingen.

En arbetsmiljö som är utvecklande och bidrar till bättre hälsa. Som minskar utanförskapet, är en framgångsfaktor och ett konkurrensmedel. Regeringen vill göra en kursändring i den nationella handlingsplanen för arbetsmiljö.

Regeringen vill att arbetsmiljöpolitiken ska få en ”offensiv och positiv innebörd”. Arbetsmiljön ska vara en framgångsfaktor som kan bidra inte bara till att vi håller oss friska, utan också till att vi får en bättre hälsa, enligt planen som presenterades tidigare i höst.

I EU:s arbetsmiljöstrategi för 2007 till 2012 rekommenderas medlemsstaterna att utarbeta nationella strategier. Även FN:s arbetslivsorgan ILO anser att länderna bör utarbeta ett arbetsmiljöprogram och regelbundet uppdatera detta.

Enligt EU är det önskvärt att medlemsstaterna tar fram kvantitetsmål. Men regeringen har bedömt att förutsättningarna för det är begränsande.

Handlingsplanen ska i stället ses som ett övergripande strategiskt dokument.

Svenskt Näringsliv anser att den innehåller många goda ambitioner.

– Inriktningen känns rätt i allt väsentligt. Inte minst att arbetsmiljöpolitiken ska ta en mera offensiv och positiv inriktning, säger Eva Kovar, arbetsmiljöexpert.

– Det är ett lite nytt tänkande, man kan göra mer med arbetsmiljön, säger hon.

Däremot är hon besviken över att inte regeringen arbetat mer med att få in arbetsmiljö i alla utbildningar, på alla nivåer.

I samrådsgruppen, där hon var en av deltagarna, var parterna överens om att det behövdes en sådan satsning.

Stefan Wiberg på IF Metall var en av LO:s representanter.

– De gjorde klart direkt för samrådsgruppen att det var regeringens handlingsplan, säger han, besviken över att LO:s synpunkter inte tillvaratogs.

Enligt den nationella handlingsplanen ska arbetsmiljön i större utsträckning än tidigare ses som utvecklande för anställda och för verksamheten.

Det låter väl bra, Ulla Lindqvist, arbetsmiljöansvarig och andra vice ordförande på LO?

– Ja, det låter naturligtvis bra, men då måste man ha åtgärder som gör det möjligt. Man måste angripa arbetsmiljön, det måste vara huvudsyftet.

Enligt henne och LO har handlingsplanen stora brister. LO ifrågasätter regeringens ambitioner om att minska utanförskap, med tanke på att många av de utförsäkrade har blivit sjuka av sin arbetsmiljö.

– Det har den inte visat att den vill ändra på, säger hon.

Arbetsmiljöverket har fått minskade resurser och Sverige lever inte upp till FN:s rekommendationer om arbetstillsyn.

– Det man gör är att gå ifrån vanliga inspektioner till mer glada-gubbarvarianten. Det finns inte tillräckligt med inspektörer, säger Ulla Lindqvist.

När Arbetslivsinstitutet lades ner förlorade LO och Svenskt Näringsliv inflytande över arbetsmiljöforskningens inriktning. Då satt de i styrelsen.

Institutet är nedlagt och begravet, men mer resurser måste satsas på forskningen och parterna måste få tillbaka inflytande, anser Ulla Lindqvist.

LO saknar också en satsning på företagshälsovård till alla.

Hur regeringen ska göra verklighet av de goda ambitionerna är det mest intressanta, enligt Svenskt Näringsliv. Viktigt är att parterna får ett inflytande.

– Nu bör man sätta igång och vi vill vara med, säger Eva Kovar.

Handlingsplanen ska gälla i fem år framåt.

Fakta

Nationell handlingsplan för arbetsmiljö

Några av punkterna:

• En ny indikator för att följa utvecklingen av goda arbetsmiljöer ska om möjligt tas fram och finnas med i budgetpropositionen 2012.

• Nya risker ska uppmärksammas och förebyggas. Fokus på stress, hot- och våld, kemiska risker på grund av flera olika preparat, samt effekter av nanoteknik.

• Särkilt stöd till arbetsplatser bör övervägas för att stärka förutsättningarna för dem som kommer från ett utanförskap. Till exempel under en övergångsperiod mellan praktik och vanligt jobb.

• Arbetsmiljöverkets informerande roll ska förbättras och fokus läggas på småföretagens behov av rådgivning och stöd.

• Ett IT-baserat verktyg för riskanalyser ska utarbetas, så att arbetstagare ska kunna hitta information om företaget syn på sin arbetsmiljö på Arbetsmiljöverkets hemsida.

• Företagshälsovårdens roll bör lyftas fram. Utbildning inom området ska stärkas genom forskning.

• Kunskapen om ekonomisk lönsamhet av arbetsmiljösatsningar ska utvecklas.

• Arbetsmiljö ska ingå i examensmålen för yrkesförberedande gymnasieprogram och bör ingå även i samhällskunskapen högskoleförberedande program.

• Forskningen bör bedrivas på spridda universitet, men det finns behov hos fack, arbetsgivare, företagshälsovård, politiker och EU av en sammanhållande aktör för kunskapsförmedling.

En halvtidsavstämning 2013 och en uppföljning som inleds 2915 ska ske.