Inbyggda mätfel i hälsoboksluten

Hälsobokslut skulle få företagen att se den ekonomiska vinsten med bra arbetsmiljö – och samtidigt vara ett verktyg för de anställda. Men trots decennier av arbete ser experten Paula Liukkonen att många problem återstår.

Begreppet hälsobokslut lanserades redan på 1970-talet som ett sätt att få företag att inse vikten av att satsa på en bra arbetsmiljö som ett sätt att tjäna pengar.

Paula Liukkonen, docent i företagsekonomi och forskare på Stockholms universitet, har i många år arbetat med arbetsmiljö, hälsa och ekonomi.

Enligt henne är det inte företagen som är problemet, åtminstone inte på den privata sidan.

– Det finns inga arbetsgivare som är ovilliga eftersom det inte finns någon arbetsgivare som inte vill tjäna mer pengar. En dålig arbetsmiljö påverkar priset och högt pris gör att produkterna inte säljs, säger hon.

Även om många företag ser hälsobokslut som ett sätt att förbättra ekonomin anser Paula Liukkonen att bokslutens främsta uppgift är att öka människors insikt i arbetet och ge dem möjlighet att skapa en dräglig arbetsmiljö.

– Hälsobokslutens uppgift är att öka aktiviteten på arbetsplatsen. Men självklart räknar vi också på alternativen och kostnaden för om man inte gör någonting alls.

Ekonomiskt måste företagen och de anställda se på alla faktorer, både positiva och negativa.

– Om man talar om sjukfrånvaron bör man också prata om sjuknärvaron, att folk går till jobbet trots att de är sjuka. De vill inte gå miste om inkomster eller de är lojala och arbetar ändå.

En viktig felkälla är mätfel som är vida utbredda, speciellt inom offentlig sektor där också ohälsan är som störst och personalkostnader den största utgiften.

– Kommunerna har till exempel många deltider, men i stället redovisas alla med mallen åtta timmars arbetsdag, det är urdumma statistiska fel som ger dåliga beslutsunderlag.

Att hälsoarbetet inte är tillräckligt väl integrerat i verksamheten är ett annat exempel på dåligt genomförda hälsobokslut.

– Hälsa är så mycket annat än en hälsomätning eller arbetsmiljökartläggning som görs en gång per år. Det här arbetet måste ske fortlöpande i verksamheten ute på arbetsplatserna.

– Samtidigt håller man på att slakta företagshälsovården och de som blir kvar köps upp av riskkapitalbolag som vill tjäna snabba pengar.

Som ett ytterligare hot mot ordentliga hälsobokslut och ett bra arbetsmiljöarbete ser hon den uppsjö av konsulter som tar delar av forskarnas arbete utan att de riktigt ha förstått forskningsresultaten – och utvecklar egna halvfärdiga modeller som de lanserar för företagen, ett tillvägagångssätt som ofta blir för ytligt och onödigt dyrt.

Vad kan då facket göra?

– Jag har själv jobbat fackligt, men facket har ofta en förmåga att kapa åt sig dessa uppgifter och börjar prata om makt för snabbt. Här har kvinnor en bättre inställning, att de försöker hitta praktiska lösningar och ro åt samma håll utan maktambitioner.

Men om arbetsgivaren är ovillig att förändra någonting?

– Som sagt tror jag inte det finns några arbetsgivare som inte vill tjäna mer pengar, säger Paula Liukkonen.