Riskbanken höjer räntan med 0,25 procentenheter men säger samtidigt att framtida höjningar blir lägre än tidigare förmodat. Riksbanksdirektionen var dock fortsatt oenig och två ledamöter reserverade sig mot höjningen.

Efter höjningen blir Riksbankens reporänta 1,0 procent och Riksbankens säger också att räntan de närmaste åren kommer att fortsätta höjas till ”mer normala nivåer”.

Enligt deras egen analys innebär det en reporänta som i slutet av 2013 ligger på 3,4 procent. Det är ändå en försiktigare utveckling än vad banken tidigare räknat med. Så sent som i september ansåg de att räntan redan i slutet av 2012 skulle vara uppe i nästan 3,4 procent.

Som grund för sin höjning i dag anger Riksbanken främst att konjunkturen nu är så stark i Sverige att inflationen på sikt annars hotar att bli för hög.

De skriver samtidigt upp prognosen för svensk tillväxt under 2010 och 2011 och anser att arbetsmarknaden kommer att utvecklas bra.

Den inhemska utvecklingen anses därmed överskugga den internationella utvecklingen som Riksbanken fortfarande betecknar som osäker.

Riksbanken pekar också på att skuldsättningen i svenska hushåll fortsätter att stiga. Den främsta orsaken till ökade skulder för vanligt folk är de stigande bostadspriserna. Riksbankens höjning blir därmed ett sätt att få ned dessa prisökningar och i en fördjupningsdel tonar de kraftigt ned risken för ett prisfall i bostadspriserna.

Två av Riksbanksdirektionens ledamöter, vice riksbankscheferna Karolina Ekholm och Lars E.O. Svensson, reserverade sig mot höjningen.

De reserverade sig också mot den prognos för reporäntans utveckling som majoriteten förordade. En för snabb höjning av räntan kan leda till en större förstärkning av kronan än i huvudprognosen och betydligt högre långa räntor än i dagsläget. Detta skulle sänka inflationen och höja arbetslösheten, anser de.

Enligt dessa två ledamöter borde prognosen justeras ned så att reporäntan i slutet av 2013 i stället hamnar på 2,7 procent.