Foto: Marc Femenia

Tankarna går osökt till Astrid Lindgrens klassiker om livet på Saltkråkan. Det är oktober och ganska blåsigt, men solen lyser över bryggan.

Till hunden Trixies, som sitter i furhjulingen och väntar, stora förtret har matte Carina Johansson inga planer på att lämna båten än på en stund. Hon har precis anlänt tillsammans med barnbarnet Casper Carlsson, 6 år. Liksom mormor älskar han böcker och sitter snart djupt försjunken i Andrew Cleaves Hajens rike.

– Den ska vi ta med oss hem, ropar mormor bakom en av bokhyllorna.

– Det är så njutbart det här, säger hon och tittar sig omkring på båten.

Hon har med sig 250 böcker från ett lokalt bibliotek på ön som hon sköter om. Nu är det hög tid att byta ut böckerna i hyllorna, precis som för de lokala ombuden på andra öar.

– Jag vill ha alla typer av böcker, skönlitteratur och för tonårsflickor och små pojkar i sexårsåldern, säger hon till bibliotekarierna.

Josefine Lietz har kommit till båten med sin fyraårige son Deniz. De är på jakt efter barnböcker som de kan ha hemma hos mormor och morfar som bor på ön. Josefine Lietz har växt upp där. Men nu bor hon med sin familj i Gustavsberg.

– Jag flyttade för att få jobb. Det funkar inte så bra med pendlingstiderna att bo här ute. Men vi åker ut till ön så mycket som möjligt, säger hon.

När de ska gå får Deniz en av böckerna i en egen röd påse med bokbåtens logga på. Han ser mycket stolt ut.

Carina Johansson och Casper Carlsson börjar gå ut mot fyrhjulingen och den ivrigt väntande Trixie, som vågar hoppa ur sin låda när matte äntligen dyker upp igen.

För bibliotekspersonalen Rebecca Bachmann, Annika Lissenko och Kristina Löfström börjar arbetet med att få upp alla inlämnade böcker, som måste stå på plats i hyllorna till nästa stopp. Boktrave efter boktrave hämtas från återlämningsbordet efter att de prickats av.

– Det är inte många som tänker på att det är ett väldigt fysiskt jobb att vara bibliotekarie, säger Rebecca Bachmann, som till vardags är utvecklingsledare med inriktning mot extern biblioteksverksamhet på Regionbibliotek Stockholm.

Trots att det är femte året hon åker runt med båten har hon långt ifrån tröttnat. Hon berättar att bokbåten har ungefär samma innehåll som ett vanligt bibliotek, men i miniformat. En tredjedel av biblioteket består av barn- och ungdomsböcker. En del är faktaböcker och en består av skönlitteratur.

Många öbor har också förbeställt speciella böcker. Och i två lådor ligger inslagna bokpaket, som går under namnet överraskningslån.

– Det är ett sätt att uppmärksamma litteratur som är bra men lite äldre. Annars är det mest intresse kring nya böcker, säger Rebecca Bachmann.

Personalen håller noga koll på de nya titlarna och försöker sprida ut dem så att alla öar får ungefär lika många. Annars skiljer sig skärgårdsbornas bokval inte särskilt från låntagarnas i Stockholms innerstad. Möjligtvis är det några fler som lånar böcker om skärgårdsliv, hav och fiske.

Annika Lissenko sitter vid utlåningsdisken med en bärbar dator där hela utlåningssystemet är inlagt. Det underlättar hennes arbete betydligt – när internet fungerar.

– Nu kan vi inte logga in igen, konstaterar hon och suckar när båten närmar sig Svartsö.

Genom fönstret syns ett helt gäng skolelever från Svartsö skola. De står redan på bryggan och inväntar båten. Elevassistenten och fritidsledaren Björn Wikholm håller ordning i leden.

Han är på jakt efter böcker om demokrati som skolans lärare vill ha. Ämnet är hett i klassrummen nu efter valet, förklarar han. Eleverna föredrar andra ämnen, i alla fall när de får välja fritt.

Matilda Hedelin går i sexan och letar efter ”typiska tjejböcker”.

– De ska ungefär handla om att en tjej träffar en kille och så där. Och spänning gillar jag, säger hon.

Tvillingarna Oliver och Markus Hedelin i nian tittar sig omkring för att få en uppfattning om utbudet. Oliver har redan huggit ett exemplar av Anthony Horowitz roman Krokodilens tårar.

– Jag har läst böcker ur samma serie tidigare, säger han.

Fyrtiofem minuter senare är det åter tyst. Eleverna och ett gäng pensionärer har lämnat båten med nya alster.

När vi når Ingmarsö kommer en av stamkunderna in genom dörren. Marie Roxell sitter i Taxi Stockholms växelfilial på ön och har växt upp i skärgården. Hon minns glädjen när hon var barn och såg båten komma.

– Det var ju höjdpunkten. Det har blivit mindre och mindre barn här ute, men båten är något som de fortfarande anser är viktigt från skolorna och så, säger hon.

Det flytande biblioteket åker vidare och hinner även besöka Husarö innan det är dags att lägga i Finnhamn. Utanför har det börjat mörkna.

– Dagarna går så fort när man jobbar här ute, säger Rebecca Bachmann.

Då har även låntagare på Örsö, Gällnö och Norra Stavsudda hunnit få besök vid sina bryggor. När båten når Finnhamn är det dags att lägga till för natten. Alla ombord sover över i skärgården under veckan. Före övernattningen på öns vandrarhem väntar en middag ombord på båten.

Brittmari Allen, chef för biblioteket i Waxholm, är kocka ombord och fixar både luncher och middagar. Kapten Johan Åkerman, maskinisten Bosse Bethge och matrosen Kalle Wärngren sitter alltid med runt bordet. På kvällarna brukar de passa på att plöja några böcker.

– För min del blir det mest faktaböcker eftersom jag inte hinner läsa så mycket annars, säger Johan Åkerman.

I år är det tredje året som hans båt Tranan används som bibliotek. Och alla parter är nöjda.

– Tidigare kunde man inte gå runt bland hyllorna som nu. Det här är perfekt, säger Rebecca Bachmann och får medhåll av kollegorna.

I morgon står Möja först på turlistan.

– Då blir det riktigt high life. Runt 700 till 800 böcker brukar återlämnas där, säger Annika Lissenko.

Fakta

M/S Tranan — från månskensturer till krig

Sedan tre år tillbaka inryms biblioteket på M/S Tranan, som ägs av Ängsholmen rederi.
• Hon byggdes 1935 under namnet Kristen Piil för att gå mellan Köpenhamn och Helsingborg. Snart användes hon i stället som lustbåt och gjorde exklusiva badresor och månskensturer norr om Köpenhamn.
• 1945 såldes hon till det danska marinministeriet och användes militärt i över 20 år.
• 1969 blev M/S Tranan svensk. Mahognyinredningen är intakt.

Källa: Ängsholmen rederi