Nu går bransch Kommunikation in i kollektivavtalsrörelsen.

40 000 post- och luftfartsanställda ska få nya villkor. Vi i Seko har växlat krav med arbetsgivarorganisationen Almega. Vi driver bland annat krav på höjda löner och ersättningar, trygga anställningar, begränsning av företagens rätt att anlita bemanningsföretag samt rätt till heltid.

Almega vill frysa lönen centralt, behålla de otrygga anställningsformerna och öppna upp för ännu mer övertidsarbete.

Det fackliga arbetet vi bedriver gentemot arbetsgivaren hänger samman med politiken. Förutsättningarna som vi har att förhandla fram ett bra kollektivavtal för oss anställda kan antingen komma begränsas eller förbättras beroende på utfallet i valet.

Om alla som inte har jobb har tillgång till en god arbetslöshetsförsäkring minskar den negativa pressen på våra lägsta löner. Konkurrensen om jobben minskar när du som arbetslös inte tvingas ta vilket jobb som helst.

Motsatsen är också sann – en dyr arbetslöshetsförsäkring som ger dålig ersättning gör att fler väljer bort försäkringen av rationella skäl (den kostar mer än den smakar).

Det leder i sin tur till en hårdare lönekonkurrens och ökad vilja att göra jobbet för lägre lön.

Nu ser vi försök från politiskt håll att bryta sig in i förhandlingsrummet och genom lagstiftning reglera lönenivåerna.

Vi i arbetarrörelsen tror inte att företag fungerar bättre när vi ökar utsattheten hos de anställda eller minskar anställningstryggheten. Lika lite som vi tror att någon gör jobbet bättre om lönen är låg.

Att stå under ständig utvärdering eller tvingas jobba med kniven på strupen leder inte till effektivare arbete. Tvärtom leder det till mindre initiativrika arbetare och ett minskat ansvarstagande. Som timavlönad visstidare förväntas ingenting av dig mer än timmarna du gör och att du är tillgänglig när arbetsgivaren ringer igen.

Kravet på trygga anställningar ställer vi därför att vi anser att ingen ska behöva arbeta under sådana villkor, det är en fruktansvärd utsatthet och press.

Rent ut sagt är det oanständigt att hålla sin personal otryggt anställd. Som arbetsgivare har man ett ansvar och det ska man inte försöka krångla sig ur genom snillrika anställningsformer. Ska vi lyckas förhandla fram trygga anställningsvillkor för alla (vilket skulle förmå branschen att omvandla otrygga anställningar till trygga) så behöver vi inte försämringar av lagen utan tvärtom – draghjälp.

I relationen till våra arbetsgivare, i det lokala fackliga arbetet som vi utför, är politiken ständigt närvarande. Politiken med sin tillhörande lagstiftning skär in i våra avtal, rakt in på våra arbetsplatser.

Politikerna påverkar direkt och indirekt förhandlingar, uppgörelser och tvister genom utspel och motioner. Politiken bestämmer möjligheterna att kombinera fritid, familjeliv och arbete.

Det är en absurd situation som i dag framträder när företag drillas av Svenskt Näringsliv att hålla politiken utanför arbetsplatserna. Det politiska samtalet ska tystas till varje pris och förtroendevalda hotas och skräms till tystnad.

Det är en farlig och negativ utveckling som säger en hel del om arbetsgivarnas syn på demokrati.

Thomas Gorin
Ordförande, Seko Bring Citymail Väst,
och representant i Sekos förhandlingsdelegation, bransch Kommunikation.