Kvinnor i industrin knappar in

Att kvinnor får mer kvalificerade arbetsuppgifter och högre befattningar ligger bakom de 4,4 procent som kvinnliga tjänstemäns löner ökat med, anser Göran Nilsson, kanslichef på Facken inom Industrin.

Kvinnliga tjänstemän är vinnare i industrin. Deras löner har ökat mest de senaste tre åren, i alla fall i procent. Räknat i kronor sitter de manliga tjänstemännen stadigt kvar i lönetoppen.

Industrilönerna har ökat med i snitt 3,6 procent de senaste tre åren, och ökningarna har varit något större för tjänstemän än för arbetare, enligt Facken inom industrins lönestatistik.

Allra mest har de kvinnliga tjänstemännen fått. Deras löner har ökat med i snitt 4,4 procent om året från 2007 till 2009. Men trots att tjänstemannakvinnorna fått högre procentuella löneökningar än sina manliga kollegor har de fått mindre räknat i kronor.

Löneläget är nämligen betydligt högre för manliga tjänstemän än för kvinnliga. Medellönen för männen låg förra året nära 6 000 över kvinnornas.

Kvinnliga tjänstemän tjänar i genomsnitt 84 procent av de manliga kollegornas lön. Trots att skillnaderna är stora har lönegapet krympt stadigt de senaste åren. 1999 tjänade tjänstemannakvinnorna bara 79 procent av manslönerna.

– Trenden att löneskillnaderna mellan könen minskar för tjänstemännen är tydlig. En förklaring är att kvinnorna allt oftare får mer kvalificerade arbetsuppgifter och högre befattningar, säger Göran Nilsson, kanslichef på Facken inom industrin.

Lönegapet mellan kvinnliga och manliga arbetare är betydligt mindre, men tämligen konstant. Till skillnad från de kvinnliga tjänstemännen har de kvinnliga arbetarna i genomsnitt fått något mindre löneökningar än de manliga de senaste tre åren, 3,4 procent att jämföra med 3,5.

– På arbetarsidan är löneskillnaderna mellan kvinnor och män väldigt stabila. Kvinnorna har tjänat runt 93 procent av männens snittlön under de tio år vi följt utvecklingen, säger Göran Nilsson.

Förklaringen till löneskillnaderna är, enligt honom, att kvinnor och män finns inom olika yrkesgrupper. De industriyrken där det finns flest kvinnor har oftast lägre löner än de mansdominerade yrkena.

Även om industrins löneökningar legat på 3,6 procent i genomsnitt under förra avtalsperioden, var de betydligt lägre förra året. Industrikrisen gjorde att både arbetare och tjänstemän fick nöja sig med 2,9 procent.

– Det är något mindre än vad de centrala avtalen gav. Det beror på att många fick sina löneökningar uppskjutna på grund av krisen, säger Göran Nilsson.

Var femte industriarbetare, och nästan lika stor andel av tjänstemännen, fick ingen löneökning alls förra året och många fick också lägre lön än året innan. På avtalsområdet stål- och metall fick 30 procent av arbetarna lägre lön 2009 än 2008.

– Förutom uppskjutna löneökningar kan det bero på ändrade skift och uteblivna bonusar och rörliga lönedelar. Det innebär alltså inte att grundlönen sänkts.

– Många som fick mindre förra året har också fått mer i år då de uppskjutna revisionerna betalats ut, säger Göran Nilsson.