Sjukreglerna en politisk vattendelare

Fasta tidsgränser för hur arbets­förmågan ska prövas gör att fler sjukskrivna kommer tillbaka till jobbet, hävdar regeringen. En hjärtlös jakt på sjuka, anser kritikerna.

I december 2009 vittnade läkare om hur obotligt sjuka cancerpatienter tvingades säga upp sig från sina gamla jobb och gå till Arbetsförmedlingen. Försäkringskassan hade nämligen funnit att de skulle kunna klara ett annat arbete. Andra avbröt sin cancerbehandling för att orka gå upp i arbetstid.

Den kritikstorm som följde fick de borgerliga partierna att retirera. Över ett veckoslut mjukade de upp en del av villkoren för sjukpenning.

Dramatiken fortsatte efter årsskiftet, då tusentals sjuka tvingades skriva in sig som arbetssökande vid arbetsförmedlingarna – inte därför att de blivit friska, utan därför att deras dagar med sjukpenning tagit slut. Många kände stark oro, eftersom reglerna om deras ersättning var oklara in i det sista.

Då såg behandlingen av de sjuka ut som frågan som skulle kunna vinna valet åt de rödgröna. Det gör den kanske inte i dag. Men sjukförsäkringen framstår fortfarande som en politisk vattendelare.

En prövning av arbetsförmågan mot hela arbetsmarknaden, inte bara den sjukskrivnes eget jobb, fanns visserligen även före 2008.

– Men där prövningen av arbetsförmågan tidigare gjordes mot ”normalt förekommande arbete” görs den nu mot den ”reguljära arbetsmarknaden”, säger Julia Pietrek, jurist vid LO-TCO Rättsskydd. Det gör stor skillnad.

Försäkringskassan anser att det senare begreppet omfattar mycket fler jobb. Därför får fler avslag på sin begäran om sjukpenning.

Prövningen efter 180 dagar gör att sjuka som väntar på operation kan förlora sin ersättning. Den kan visserligen skjutas upp ett halvår om patienten väntar på en operation som sannolikt gör att hon eller han kan gå tillbaka till sitt tidigare jobb. Och framstår prövningen som ”oskälig” ska den numera inte göras alls.

Men Julia Pietrek möter fortfarande människor som får sin sjukpenning indragen då de köar för operation.

– Ja, absolut. Vårdköerna är så långa att ett år inte alltid räcker.

När prövningen ska anses ”oskälig” har inte prövats rättsligt. Men i många fall gäller det inte när någon väntar på en operation, enligt Julia Pietrek.

I vilken mån tidsgränserna har förkortat sjukskrivningarna är omstritt. Inspektionen för socialförsäkringen har undersökt effekten under de första 28 sjukskrivningsveckorna, och funnit att sjukskrivningstiderna i genomsnitt har kortats med 0,35 dagar. Men effekten är svår att mäta: Sjukskrivningarna har minskat ända sedan 2003.

Att Försäkringskassan anser att du kan klara ett annat jobb än ditt gamla kan också få arbetsrättsliga konsekvenser. Det medger Solveig Zander, Centerpartiets ledamot i riksdagens socialförsäkringsutskott, som själv har sett exempel på det.

– Tyvärr använder en del arbetsgivare, inte minst kommuner och landsting, 180-dagarsprövningen för att bli av med anställda.

Hur går det då för dem som varit sjuka i två och ett halvt år och åker ut ur sjukförsäkringen? De politiska blocken tolkar resultatet mycket olika.

Av de 14 400 som utförsäkrades vid årsskiftet var ungefär 1 800 i någon form av arbete i slutet av maj 2010, enligt Arbetsförmedlingen. En stor framgång, hävdar regeringen. Medan oppositionen kan peka på att de allra flesta av jobben är lönebidragsanställningar och liknande, och att bara några få procent av de utförsäkrade har fått ”vanliga” jobb.

Mindre omtalade, men på sikt dramatiska, är de nya villkoren för permanent sjukersättning (alltså förtidspension). Utredaren Anna Hedborg har beskrivit dem som de hårdaste i hela OECD.

– Försäkringskassans tolkning av rätten till sjukersättning är att det med dagens medicinska kunskap inte ska vara möjligt att patienten blir bättre någonsin, säger Pietrek.

Det ska alltså inte finnas någon behandling eller rehabilitering som gör att du i framtiden kan tänkas klara någon form av arbete, inklusive skyddat arbete hos Samhall.

– Det är inte lätt för läkare att intyga att en patient uppfyller de kriterierna, även om man vet att patienten i praktiken aldrig kommer att kunna arbeta.

Så vill riksdagspartierna göra med sjukförsäkringen

Hur ser ni på tidsgränserna för omprövning av arbetsförmåga, den så kallade rehabiliteringskedjan?

Moderaterna: Rehabiliteringskedjan har gjort sjukskrivningsprocessen mer aktiv genom att följa den enskildes förmåga och rehabiliteringsbehov. Människor ska inte fastna i passiva långtidssjukskrivningar.

Centerpartiet: Rehabiliteringskedjan gör att färre hamnar mellan stolarna så att återgången till arbetslivet kan ske snabbare. Viktigt förbättra F-kassans bedömning av arbetsförmågan hos individer som sjukskrivs.

Folkpartiet: Tidsgränserna är viktiga för att den som är sjuk ska få rehabilitering i tid och chans att arbetspröva. Förut lämnades den sjukskrivne i sticket, och tiotusentals blev förtidspensionerade i onödan.

Kristdemokraterna: Vi är positiva till en aktiv process. Vi vill bl a att sjukskrivna ska ha en personlig mentor som stödjer dem under rehabiliteringsprocessen. Försäkringskassan måste skärpa kvaliteten i sina beslut.

Socialdemokraterna: Dagens prövning mot en fiktiv arbetsmarknad ersätts med rehabilitering för att komma tillbaka i arbete. Bortre gränsen i sjukförsäkringen, 550 dagar, avskaffas. Den som är sjuk ska ha rätt till sjukpenning.

Miljöpartiet: Vi är starkt kritiska. Tidsgränserna är i praktiken riktade mot individen. Vi vill ändra synsättet och införa hållpunkter för rätt till stöd och individanpassade insatser. Ingen bortre gräns.

Vänsterpartiet: Den automatiska ”friskskrivningen” tas bort. Dagens stelbenta prövning efter 180 dagar mot en fiktiv arbetsmarknad tas bort, begreppet ”arbetsförmåga” ändras till för individen ”lämpliga jobb”.

Hur stor ska ersättningen vara?

Moderaterna: Den som är sjuk och saknar arbetsförmåga ska vara trygg och ha ett gott ekonomiskt skydd från sjukförsäkringen. Dagens ersättningar är rimliga och täcker inkomstbortfall för vanliga inkomster.

Centerpartiet: Nivåer som i dag. Vi vill införa en helt historisk SGI som baseras på den inkomst man faktiskt har haft och inte på en uppskattad inkomst framöver. Det ökar rättvisan och rättssäkerheten.

Folkpartiet: Folkpartiet försvarar att den som är sjuk ska ha 80 procent i ersättning. Vi anser att ersättningstaket i sjukförsäkringen på sikt bör höjas så att fler får 80 procent.

Kristdemokraterna: Vi har inte föreslagit några föränd­ringar när det gäller nivåer, men vi vill individanpassa sjukersättningen och införa en steglös ersättning från 20 till 100 procent.

Socialdemokraterna: Vi föreslår en stegvis höjning av taket från dagens 26 500 kronor i månaden till drygt 28 200 kronor 2011 och drygt 30 000 kronor 2012, och att ersättningen höjs till 80 procent under hela sjukskrivningen.

Miljöpartiet: Rödgrön överenskommelse: På sikt ska fler omfattas och taket höjas till 10 prisbasbelopp (stegvis från 2011). 80 procent ersättning hela perioden. MP på sikt: Samma nivå vid sjukdom och arbetslöshet.

Vänsterpartiet: Grunden för sjukförsäkringen måste räddas. Ersättningen skall vara 80 procent och taket 10 basbelopp. Ersättningen från försäkringen ska täcka den faktiska inkomstförlusten, ej tidigare års inkomster.

Hur ska ohälsan i arbetslivet minska?

Moderaterna: Genom förebyggande insatser för att förhindra sjukskrivning, samt tidiga insatser i början av sjukskrivningen. Regeringens företags­hälsovårdssatsning ger arbetsgivarna resurser i detta arbete.

Centerpartiet: Arbetsmiljöarbete innebär inte bara arbetsplatskontroller. Vi vill uppmuntra positiva förändringar, ge medarbetare makt över sin situation och integrera arbetsmiljöarbetet i de dagliga rutinerna.

Folkpartiet: Regeringen har stärkt skyddsombudens ställning. Vi har också gjort en storsatsning på att minska sjukskrivningarna och arbetsskadorna för kvinnor. Ohälsan i arbetslivet är en viktig jämställdhetsfråga.

Kristdemokraterna: Vi vill bl a satsa på arbetsplatsrådgivare som ett stöd i generell rehabiliteringsverksamhet och i enskilda rehabiliteringsfall, samt införa avdragsrätt på skatten för hälsokontroll av personal.

Socialdemokraterna: Vi rödgröna vill tillföra 40 miljoner kronor till Arbetsmiljöverkets tillsyns- och informationsarbete, utbildning av skyddsombud och de regionala skyddsombudens verksamhet.

Miljöpartiet: Fler anställda, mindre stress, förbättrat arbetsmiljöarbete, rätt till heltid, möjlighet till deltid, mer friskvård, möjlighet till utbildningsvikariat och friår, bättre kollektivtrafik.

Vänsterpartiet: Det förebyggande arbetsmiljöarbetet måste stärkas genom ökade resurser till Arbetsmiljöverket och skyddsombud. Stärkt utbildning i arbetsmiljörisker för ekonomer, konstruktörer samt arbetsmiljöansvariga.