Konkursen öppnar för att norsk sopjätte tar över

Marcus Liss och Daniel Ahlström hämtar sopor i Vasastan i centrala Stockholm.

Sopföretaget Resta Sverige AB:s ungefär 200 anställda blev uppsagda i onsdags som en följd av konkursen.

De hämtar fortfarande sopor hos runt 250 000 invånare i Stockholm, drygt 100 000 i Malmö och kanske ytterligare 300 000 människor i Vellinge och några kommuner runt Stockholm.

Konkursförvaltaren, advokat Odd Swartling, ser till att sophämtningen fungerar. Hans mål är att Resta ska vara sålt senast på fredagen.

Enligt ryktet är köparen ett norskt företag. Det är ingen vild gissning att det rör sig om sopjätten Reno Norden, som har siktet inställt på att expandera i Sverige och Danmark.

Men Reno Nordens rykte är skamfilat och norska myndigheter granskar hur företaget behandlar personalen.

Klockan sex på morgonen den 23 augusti slog polisen och den statliga myndigheten Arbeidstilsynet till mot Reno Norden på tre platser i Norge. Orsaken var misstankar om social dumpning och olagliga arbetsförhållanden för östeuropeiska arbetstagare.

Det är ungefär samma misstankar som har framförts mot Resta. Företaget har bland annat hyrt in östeuropeisk arbetskraft med lägre löner av bemanningsföretaget GGX. Enligt driftschefen Gagik Harutunjan riskerar GGX att förlora en miljon på konkursen.

Skillnaden är att i Norge kräver en statlig myndighet papperen på bordet. Reno Norden har ålagts att leverera bland annat lönebesked, anställningskontrakt, arbetstidslistor och papper på utbetald övertid och semesterersättning till Arbeidstilsynet, som kommer med en rapport om företaget om ett par veckor.

I Stockholm har stadens tjänstemän ägnat hela sommaren åt att försöka få svar från Resta om vilka som arbetar åt bolaget, vad de får i lön och vilka underentreprenörer som används – utan resultat. Här finns ingen statlig myndighet som kräver papperen på bordet.

– Arbeidstilsynet fick stora befogenheter när Norge införde allmängiltigförklaring av kollektivavtalen 2003. Arbeidstilsynet granskar inte bara hälsa, miljö och säkerhet och också lön och arbetsvillkor. Om det finns misstankar om brott blir det en fråga för polisen, säger Håkon Angell, jurist på norska LO.

Allmängiltigförklaring innebär att avtalen upphöjs till lag. Avtalens lägstalöner blir minimilöner enligt lag.

I torsdags i förra veckan faxade Restas ägare och vd Jesper de Ruvo över en konkursansökan till Södertörns tingsrätt. Några timmar tidigare hade Stockholms stad ensidigt avbrutit ett avtal värt 260 miljoner kronor med Resta.

Mängder av klagomål på sophämtningen och misstankar om svart arbetskraft är ett par orsaker till att staden hävde kontraktet.

Konkursförvaltaren Odd Swartling tror att det går att sälja Resta och hoppas att de anställda därmed får behålla sina jobb.

Men det finns inga garantier. I och med konkursen räknas en försäljning inte som en verksamhetsövergång.

– Sannolikt har de anställda företrädesrätt till återanställning, men de följer inte med automatiskt, säger Dan Holke, chefsjurist på LO-TCO Rättsskydd.

Det är inte heller säkert att de får behålla löner och anställningsvillkor. I Malmö tjänar sopgubbarna 26 000 kronor i månaden. I Stockholm jobbar sopgubbarna på ackord och tjänar mellan 28 000 och 38 000 kronor.

Ett 40-tal sopgubbar i Stockholm får inte jobba kvar hur det än går. De jobbar i Stockholms innerstad. Där är kontraktet uppsagt.

Ett eller flera bolag får ta över sophämtningen i ett och ett halvt år framåt. Målet är att avtalen ska bli klara senast i dag.

Normalt tar den nya entreprenören över personalen – men det brukar bli bråk om sopgubbarnas löner.

– Killarna har ställt som krav, till både staden och entreprenörerna, att all ordinarie personal ska erbjudas jobb och lön enligt samma avtal som nu – annars kommer alla att säga nej. Och då blir inga sopor hämtade i Stockholm, säger Jim Lassinantti, ombudsman på Transports avdelning 5.

Brådskan talar för sopgubbarna. En ny lönestrid äventyrar sophämtningen. Och nya klagomål är det sista Stockholms stad önskar sig.