Ljungberg lever vidare
Sven Ljungberg var målare, grafiker och författare och blev så småningom professor vid Konstakademien.
Men hans kanske viktigaste insats var de verk han utförde för arbetarrörelsen. Det ”Porträtt av en målare” som finns i Målareförbundets ägo föreställer Sven Ljungbergs bror som liksom fadern var yrkesmålare, och träsnittet ”Målarna målar” visar målare i arbete.
Sven Ljungberg skildrade den svenska arbetarrörelsens historia i tre sju meter stora mosaikhjul i foajén till Folkets Hus vid Norra Bantorget i Stockholm (1968-69). Varje hjul har åtta ekrar. I varje eker är ett myller av händelser inkomponerade.
I hjulens nav återfinns tre av arbetarrörelsens stora gestalter, nämligen August Palm, Hjalmar Branting och Per Albin Hansson. Kring dem berättar Ljungberg om den svenska arbetarrörelsen från slutet av 1800-talet fram till 1960-talet.
Några av mosaikernas motiv utförde Ljungberg också i en svit med tio litografier föreställande August Palm som talar från ett päronträd i Malmö, demonstrationer för allmän rösträtt och åtta timmars arbetsdag, vräkningarna i Mackmyra, Brantings första regering, de fem första kvinnorna i riksdagen, Per Albin i riksdagen, soldater under beredskapstiden, den första skolbussen och mödravård.
Sven Ljungberg gjorde ofta omslag till arbetarförfattarnas böcker och illustrerade deras följetonger i arbetarpressen. Ett exempel är hans bild till Ivar Lo-Johanssons novell ”Redaktörens död”, en begravningsbild där fackföreningsfanorna omger den döde redaktörens grav.
Sven finns inte längre ibland oss men hans verk lever vidare.
Margareta Ståhl