– När vi skulle träffa det svenska facket fick vi instruktioner på telefon från Lettland om vad vi skulle säga. Men den lön vi skulle uppge hade vi aldrig hört talas om förr.

Det berättar Ernest Bostanov, en av de lettiska byggnadsarbetare som började arbeta på skolbygget i Vellinge den 21 juni.

Tillsammans med två kollegor anlitades han av det lettiska företaget Metto Jumti för att bygga olika metallkonstruktioner – ett arbete han har lång erfarenhet av.

– Jag har tjänat bra på olika byggen i Lettland och trodde förstås att jag skulle tjäna mer än så i Sverige, där jag räknade med att också få traktamente, säger Ernest Bostanov.

Först på plats i Sverige fick Ernest Bostanov se det anställningskontrakt som hade upprättats i Lettland.

– Där angavs lönen till 1:15 lat i timmen, ungefär 16 kronor. Det var inte precis vad jag hade räknat med.
Men i samtal med Metto Jumtis representant lovades Ernest Bostanov mer pengar. Inte minst skulle övertidsersättning utgå.

– Jag såg ju direkt att det var så mycket arbete att vi aldrig skulle bli klara i tid med bara åtta timmars arbete per dag.

– De sa åt oss: Börja arbeta bara, det där med lönen löser vi.

Och i det här skedet litade Ernest Bostanov och hans arbetskamrater på arbetsgivarens försäkringar. De arbetade sju dagar i veckan, ofta tio timmar om dagen.

Byggnads avdelning i Södra Skåne har tecknat ett kollektivavtal med Metto Jumti, där lönen är 158 kronor i timmen. Men den uppgörelsen har av allt att döma inte varit seriöst menad från Metto Jumtis sida.

Då avdelningens ordförande Roland Ljungdell gjorde upp om lönen med Metto Jumti var de tre letterna inte närvarande, något som företagets representant Bruno Kozlovsky skyllde på bland annat försenade leveranser.

När Roland Ljungdell två veckor senare träffade letterna för att informera hade de just fått ett telefonsamtal från Lettland.

– Vi uppmanades säga att vi tjänade 158 kronor i timmen, berättar Ernest Bostanov. Den summan hade aldrig nämnts tidigare.

Under juni, juli och augusti har de tre lettiska arbetarna slitit konstant, och fört noggrann journal över sina arbetade timmar. Metto Jumtis representant har dykt upp då och då, men Ernest Bostanov har fungerat som arbetsledare.

Sedan mitten av augusti har männen fått sällskap av ytterligare tre arbetare från Lettland. Tillsammans bor de i källaren till en villa, tre i varje rum. Ernest Bostanov vill inte direkt klaga på boendet – familjen som hyr ut är vänlig, och det finns ett par halvmeterhöga fönster i källaren.

Men mathållningen har varit minst sagt spartansk: te och smörgåsar. De matpengar männen fick i juni har inte räckt till lagad mat.

– I två veckor ryckte vi in på ett gymnastiksalsbygge i Göteborg. Då bodde vi på hotell, och eftersom frukosten ingick åt vi i alla fall lite bättre de veckorna.

De utlovade pengarna har Ernest Bostanov och hans arbetskamrater inte sett till. Sedan han kom i juni har Ernest Bostanov fått ut totalt 800 lat, ungefär 11 000 kronor, i små portioner.

Och nu har tålamodet tagit slut. Ernest Bostanov och hans båda kamrater har i dagarna tagit kontakt med Byggnads, där de är medlemmar.

Avdelningsordföranden Roland Ljungdell har gått igenom letternas arbetsjournaler och räknat ut hur mycket de har att fordra för juni och juli (augustilönen har ännu inte förfallit för betalning). Med övertidsersättning och traktamente ska de tre mellan 55 000 och 70 000 kronor var. Ännu i dag, torsdag, har Byggnads inte fått någon reaktion vare sig från Metto Jumti eller MVB, som är huvudentreprenör för skolbygget.