Jobbens säkra kort

Järnvägstekniker, kockar och vindkraftstekniker spås en ljus arbetsmarknad. Det samma gäller för undersköterskor med specialkompetens.
– Men de som utbildat sig inom frisk- och kroppsvård får det svårare, säger Britt-Inger Stoltz, omvärldsanalytiker på Myndigheten för yrkeshögskolan.

Myndigheten har i sin årliga analys gjort en bedömning av vad arbetsmarknaden frågar efter för kompetens inom de områden som finns inom yrkeshögskolan.

En slutsats är att efterfrågan kommer att öka på specialister inom hälso- och sjukvård. Undersköterskor med utbildning inom psykiatri, äldreomsorg eller omvårdnad har gjort helt rätt ur arbetsmarknadssynpunkt.

– Men när det gäller den offentliga sektorn är mycket beroende av vilken personal man redan har och vilka ekonomiska resurser som finns till att anställa fler, säger Britt-Inger Stoltz.

Myndigheten för yrkeshögskolan räknar även med att fler vill anställa utbildad personal inom elektronik, kemi och bioteknik. Och inför de bygg- och infrastrukturprojekt som planeras behövs till exempel fler vindkrafttekniker och järnvägstekniker.

Andra efterfrågade yrken är kvalificerade kockar, köksmästare och kvalificerade säljare inom handeln och industrin.

Däremot är det just nu inte en smart idé att satsa på KY-utbildningar som hälsovägledare, massör och liknande. Utbildningsutbudet har ökat kraftigt på senare år och därmed också antalet yrkesverksamma.

– Många inom den sektorn är egenföretagare och därmed beroende av konjunkturen. Om man inte väljer att starta eget är de som har en sådan utbildning väldigt beroende av att kommuner, landsting eller företag väljer att anställa en sådan kompetens. Och i samband med ekonomiska svårigheter är det kanske inte det första de satsar på, säger Britt-Inger Stoltz.

Mediebranschen är ett annat mindre säkert kort.

– Våra uppföljningar visar att det är många som fått svårt att etablera sig på arbetsmarknaden just inom det området, säger Britt-Inger Stoltz.

Enligt myndighetens egen årliga uppföljning av dem som avslutade en KY-utbildning 2008 hade totalt cirka åtta av tio fått jobb inom ett år.

Andelen som var arbetslösa efter utbildningens slut fördubblades dock jämfört med året innan, från 5 till 10 procent. Detta beror troligtvis på den ekonomiska nedgången under perioden. Värst drabbades områdena transporttjänster, teknik och tillverkning.