Fyra år med arbetslinjen

Källa: SCB. Alla SCB-siffror, utom den för ungdomarna, gäller befolkningen 16-64 år. SCB har anpassat 2006 års siffror till dagens mätmetod. Siffran om utanförskapet är regeringens. (Klicka på bilden för att se den i större format.)

Arbetslösheten ökar. Antalet långtidsarbetslösa ökar mest. De riskerar att bli permanent utslagna från arbetsmarknaden.

Utanförskapet växer. Riksdagens utredningstjänst har räknat fram högre siffror än regeringen. Båda redovisar ökningar.

Men jobben ökar. 77 000 fler var sysselsatta i juli 2010 än i juli 2006, enligt Statistiska centralbyrån (SCB).

De rödgröna talar gärna om arbetslöshet och utanförskap. Regeringen pratar helst om jobben. En halv miljon jobb försvann under 90-talskrisen – mot ”bara” 150 000 under finanskrisen. Det lär vi få höra några gånger till före valet.

Arbetslivsinstitutet lades ner 2007. Arbetsmiljöverkets budget skars ner med en tredjedel. Den 1 januari 2008 försvann Ams. I stället kom Arbetsförmedlingen och med den privata arbetsförmedlingar och jobbcoacher. Under första halvåret i år köpte staten kompletterande förmedlingstjänster till 120 000 arbetssökande för 715 miljoner kronor från 970 olika företag.

Arbetsförmedlingen administrerar åtgärder för en växande skara arbetslösa. Sedan valet 2006 har antalet deltagare i program med aktivitetsstöd fördubblats.

84 000 i juli 2006 ökade till 165 000 i juli 2010.

Men åtgärderna är nya. Regeringen skrotade snabbt det mesta av S-regeringens Ams-politik. Ut åkte aktivitetsgarantin och plusjobben med två års avtalsenlig lön. I stället fick vi lära oss uttryck som jobbcoach, nystartsjobb, jobbgarantin för ungdomar och, störst av allt, jobb- och utvecklingsgarantin.

Jobb- och utvecklingsgarantin riktar sig till långtidsarbetslösa. Nästan 80 000 deltog i början av augusti, en fjärdedel av dem i fas 3. De har varit arbetslösa i flera år och har svårast att få jobb. Arbetsförmedlingen räknar med att fas 3 ska vara dubbelt så stor om två år och varnar för att det blir svårt att sysselsätta alla 40 000.

Kommer någon ihåg Lyft, en åtgärd som lanserades för något år sedan? I år skulle 40 000 arbetslösa sysselsättas i staten, kommunerna och ideella organisationer. I verkligheten deltog 1 600 personer i juli.

Jobb- och utvecklingsgarantin ska bryta utanförskap, ge effektivt stöd åt långtidsarbetslösa och bryta rundgången mellan åtgärder och öppen arbetslöshet. De målen anger regeringen. ”Trots bristen på utvärdering drar regeringen slutsatsen att garantin är effektiv”, skriver Riksrevisionen i en kritisk rapport 2009.

Jobbgarantin för ungdomar som gått arbetslösa i 90 dagar är näst störst. 40 000 deltog i juli – 8 000 fler på ett år. I en färsk rapport skriver Arbetsförmedlingen att huvudorsaken är att många lämnar skolan med ofullständiga betyg.

”Alla som går ut nian ska kunna stava till gymnasium”, stod det på en moderat valaffisch 2006. Där är vi uppenbarligen inte än.

Arbetsgivaravgiften har sänkts för unga och pensionärer. Gränsen för visstidsanställningar har höjts till två år, som i praktiken kan tänjas ut med rundgång mellan olika sorters visstidsjobb.

Jobbskatteavdraget infördes 2007. Fyra steg har genomförts. Skatterna har sänkts med nästan 100 miljarder.

Regeringens finanspolitiska råd anser att jobbskatteavdraget ökar sysselsättningen på lång sikt. Samtidigt kritiserar rådet regeringen för att inte berätta att jobben blir fler därför att sänkta skatter leder till lägre lönekrav.

– Regeringen borde tala klarspråk. Det är viktigt att förklara sambanden, anser professor Lars Calmfors, rådets ordförande.

Men ämnet är känsligt. Regeringen vill inte prata om lägre löneökningar.

– Det låter inte så attraktivt, men oppositionens pedagogiska insats är inte heller särskilt imponerande. De talar bara om lägre löneökningar och tiger om att lönen blir högre efter skatt. Som helhet blir det en dålig debatt. Om väljarna ska kunna fatta rationella beslut krävs att alla är så tydliga som möjligt, säger Lars Calmfors.

Däremot talar regeringen klarspråk om a-kassan. Anders Borg pratar gärna om att det ska löna sig att arbeta. Då ökar drivkrafterna att söka jobb.

Medicinen verkar, men frågan är om den botar. Sänkta skatter och hårda bud för sjuka och arbetslösa har fått fler att söka jobb. Arbetskraften växte även under finanskrisen. Det brukar vara tvärtom i dåliga tider.

Problemet är bara att jobben inte räcker. Följden blir att arbetslösheten ökar.

Regeringen har varit bättre på att få folk att söka jobb än att skapa jobb.

Så vill riksdagspartierna minska arbetslösheten

LO-Tidningen har skickat samma frågor till samtliga riksdagspartier och de har fått möjlighet att svara med maximalt 200 tecken per fråga.

Hur ska ni minska den totala arbetslösheten?

Socialdemokraterna: Vi vill skapa 100 000 nya jobb, praktik och utbildningsplatser. Investeringar i bostadsbyggande, infrastruktur och klimatomställning. Sänkt arbetsgivar­avgift med 6 miljarder, 12 miljarder mer till kommunerna.

Miljöpartiet: Bygg om Sverige till ett klimatsmart samhälle. Stimulera småföretagande, sänkt tjänstemoms, riskkapitalfond, branschprogram för industrin, ökade anslag till kommunsektorn. Utbildning och kompetensutveckling.

Vänsterpartiet: Genom en ekonomisk politik för full sysselsättning. Vi investerar för framtiden i bl a kollektivtrafik, bostäder, energiomställning och välfärden och har en aktiv arbetsmarknadspolitik som komplement.

Moderaterna: Genom arbetslinjen: öka drivkrafterna till jobb, göra det billigare och enklare att anställa, kraftiga utbildningsinsatser och förbättra mötet mellan jobbsökare och arbetsgivare. Värna statsfinanserna.

Centerpartiet: Vårt mål är att göra företagande till en lika naturlig sysselsättning som förvärvsarbete. Vi ska se till att fler vågar ta steget genom regelförenk­lingar och att stötta innovationer och skapande.

Folkpartiet: Satsa på ett företagsklimat i toppklass så att företagare vågar anställa. Behåll rut- och rotavdragen. Ordning och reda i statens finanser gör att vi kan värna om jobben i skola, vård och omsorg.

Kristdemokraterna: Genom att ha ordning och reda i de offentliga finanserna och föra en politik som både uppmuntrar arbete och ansvarstagande samt ökar möjligheterna för företag att växa och anställa.

Hur ska ni minska ungdomsarbetslösheten?

Socialdemokraterna: Vi vill genomföra jobbutbildningar 2 500 platser, lärlingsutbildningar (arbetsplatsförlagd) 3 000 platser, praktik i staten (för nyutexaminerade akademiker) 1 500 platser och trainee i välfärden 1 500 platser.

Miljöpartiet: Möjlighet till utbildning och åtgärder från första arbetslösa dagen, lärlingsutbildningar, sänkt arbetsgivaravgift för att anställa arbetslösa, traineejobb och praktik, fler platser i KY och högskola.

Vänsterpartiet: Vårt ungdomslyft ska garantera jobb, utbildning eller praktik. Arbetslösa unga ska ges anställningsstöd och rätt till aktiva åtgärder från första dagen. Rätten till fasta jobb på heltid ska stärkas.

Moderaterna: Vi vill behålla låga arbetsgivaravgifter för personer under 26 år och för unga arbetslösa. Mer yrkesinriktad utbildning i skolan. Lärlingssatsningar, mer arbetspraktik och coachningsinsatser.

Centerpartiet: Göra det billigare att anställa unga. Behålla den halverade arbetsgivaravgiften för unga. Förnya las, erbjuda unga möjligheten att ingå frivilliga ungdomsavtal. Nyexjobb för nyexaminerade akademiker.

Folkpartiet: Fler lärlingsjobb gör att ungdomar kan lära sig ett yrke. Behåll dagens låga arbetsgivaravgifter för unga. Att fördubbla arbetsgivaravgifterna, som vänsterblocket vill, vore helt fel väg.

Kristdemokraterna: Vi säger nej till att slopa nedsättningen av arbetsgivaravgiften på unga på tio miljarder. Vi vill utveckla lärlingsutbildningen – elever ska kunna gå i skolan och samtidigt ha en anställning som lärling.

Hur ska ni minska långtidsarbetslösheten?

Socialdemokraterna: Vi vill införa ett första-jobbetavdrag. Arbetsgivare som anställer en arbetslös som är mellan 20 och 25 år får skatteavdrag med två tredjedelar av lönekostnaden under ett år, 4 000 platser.

Miljöpartiet: Riktade insatser till socialt företagande, kvalificerade traineejobb, praktik och individanpassade utbildningar, lönebidragsanställningar och att utveckla nystartsjobben till att bli mer träffsäkra.

Vänsterpartiet: Genom riktade anställningsstöd till dem som bäst behöver det och 44 000 nya platser inom yrkesinriktad arbetsmarknadsutbildning, komvux, folkhögskolor och högskolor. Fler praktikplatser och gröna jobb.

Moderaterna: Vi behöver en offensiv jobbpolitik. Satsa på nystartsjobb: dvs en dubbel nedsättning av arbetsgivaravgiften för långtidsarbetslösa. Utbildning, praktik. Taket i det särskilda anställ­ningsstödet höjs.

Centerpartiet: Arbetsgivaravgifterna sänks för dem som varit borta länge ifrån arbetsmarknaden. Regeringen har infört nystartsjobb, nyfriskjobb, instegsjobb. Trösklarna sänks, fler får in en fot på arbetsmarknaden.

Folkpartiet: Behåll nystartsjobben som gett tiotusentals långtidsarbetslösa chansen till ett vanligt jobb. Gör det lättare att lära sig ett nytt yrke – därför inför vi nu ytterligare 10 000 platser på yrkesvux.

Kristdemokraterna: Det ska fortsatt vara ekonomiskt fördelaktigt att anställa personer som varit arbetslösa länge. Det behövs en mångfald av arbetsförmedlingar som specialiserar på dem som står långt från arbetsmarknaden.