Minna Krook

Hon har bebisarna som kritiker och lyckas samtidigt släta ut stressrynkorna mellan de vuxnas ögonbryn. Ordföranden för Teaterverksammas a-kassa är tacksam för att hon i dag kan leva på sitt yrke.

Nu förbereder sig Minna Krook inför nya föreställningen Max, som bygger på barnböckerna med samma namn.

Minna Krook är dessutom andra vice ordförande i Teaterförbundet samt koreograf, dansare, scenograf, kostymör och regissör. Hon går ständigt ut och in ur olika roller. Och det vill hon helst att hennes medarbetare också gör.

På scenen låter hon ofta musikerna dansa och dansarna spela instrument. Hon vill visa det fina i det som inte är så himla världsbäst.

– Det blir ett sådant fint utryck när trygga scenmänniskor gör saker som inte är deras profession. Det är något med den där tunna isen. Det blir en slags igenkänning för publiken, säger Minna Krook medan hon fixar kaffe i köket i lägenheten på Södermalm, där hon också har sitt kontor.

En gång i tiden ville hon bli marinbiolog och läste extra matte på gymnasiet. Men den dagen hon kom in på Kulturamas förberedande dansutbildning åkte ansökningshandlingarna i soporna. Även om kärleken till matten består.

Hon har inget emot kontorsarbetet i den egna verksamheten Minna Krook Dans, där hon är anställd. Verksamheten drivs som en ideell förening och hon skriver gärna anställningskontrakt, betalar ut löner och deklarerar.

– Jag tycker att det är roligt att göra allting själv, säger hon.

Nyligen satte hon upp dansföreställningen Om vänskap för första gången. Den föregicks av att ett 100-tal människor fick berätta om sina erfarenheter av vänskap. Av allt som samlades in skapades tre karaktärer som bär handlingen framåt. Minna Krook gör korta inhopp på scenen. Medan hon väntar bakom draperiet försöker hon att inte lyssna på texterna.

– De är så starka. Jag gör magövningar och armhävningar i stället. Annars börjar jag gråta. En gång höll jag nästan på att missa mina nummer för att jag höll på så mycket med en massa andra saker, säger Minna Krook och skrattar.

Även föreställningen Ah hallo Bebis finns på repertoaren. Där består publiken mest av spädbarn.

Hon samlade ihop en ovetenskaplig forskargrupp på sju bebisar som hon testade sina idéer på innan den sattes upp.

– Jag kom fram till att de tycker att ansikten är intressanta – och händer, fötter och ljud. Sedan fantiserade jag runt det när jag satte ihop innehållet, säger Minna Krook.

Även föräldrarna ser gladare ut redan några minuter efter att ridån gått upp. Och betydligt mindre stressade.

Just nu repeterar Minna Krook nya projektet Max på Teater sagohuset i Lund. Hon sätter ihop en scenisk berättelse som baserar sig på Maxböckerna av författaren Barbro Lindgren.

– Det är spännande att följa på förhand givna mallar. Annars brukar jag ju själv hitta på och bygga upp någonting allt eftersom.

Minna Krook blev facklig tidigt i karriären och var med och jobbade fram ett kollektivavtal för dansare som började gälla 2001.

– Det är ett yrke där det är lätt att man engagerar sig för det finns ingen motorväg i samhället för dansen. När jag började kunde jag få 600 spänn för en hel turné med sex-sju föreställningar under en vecka Det var som om vårt jobb bara var en hobby, även om arbetsgivaren betalade resorna.

Hon engagerade sig först i Danscentrum, som är en intresseorganisation där de flesta koreografer är medlemmar.

– Men jag upptäckte att Teaterförbundet hade makt och helt andra kontakter. Vi fick faktiskt Danscentrum, där jag tidigare var vice ordförande, att bli vår arbetsgivarorganisation. Det fanns ingen tydlig motpart annars.

Cirka 600 av Teaterförbundets medlemmar är dansare. Medlemmarna i förbundet representerar runt 100 olika yrken. De är allt från lastbilschaufförer på operan till skådespelare.

– Vi har alla yrken som ryms i ett scenhus, säger Minna Krook.

Hon är tacksam över att hon i dag kan leva på sitt yrke. Tänk om mormor under Minnas uppväxt i Finland hade vetat det då; att barnbarnet som mannekängade för byborna på den uppbyggda catwalken i hennes lanthandel en dag skulle leva på sin scenkonst.