Svagt fack underlättar estniska reformer

Estlands ekonomi ser allt ljusare ut. Sverigebaserade Swedbank anser att ett svagt fack varit en förutsättning för att landet smärtfritt har kunnat genomföra kraftiga lönesänkningar och massuppsägningar.

– I Estland saknar arbetstagarna en organiserad kraft som klarar av att samla arbetskraften i protester, det säger Maris Lauri, chefsekonom på Swedbank i Estland, till Ekonomiekot i Sveriges Radio.

För bara ett år sedan balanserade de baltiska ekonomierna på ruinens brant. Nu har läget stabiliserats i Baltikum. Den estniska ekonomin ser ut att vara starkast. Landet har genomfört en intern devalvering som inneburit kraftiga lönesänkningar och massuppsägningar. I veckan kom siffror som visar på en oväntat stark tillväxt på 3,5 procent för andra kvartalet, rapporterar Sveriges Radio.

Enligt Swedbank är en förklaring till att reformerna har kunnat genomföras utan strejker och större protester att facket är svagt.

Även om protesterna inte varit så högljudda har de funnits.

Det estniska facket har varit kritiskt till kraftiga neddragningar av lönerna samt massuppsägningar.

– Vi insåg att det var tvunget att göra något åt ekonomin men det har varit allt för stora lönesänkningar och för många uppsägningar, säger Harri Taliga, ordförande för Estlands fackliga centralorganisation (EAKL).

Att återhämtningen var oväntat stark årets andra kvartal tror han hänger ihop med att landets exportindustri fått ett uppsving i och med en ökad export till Tyskland och Sverige. De ekonomiska förbättringarna beskriver han dock än så länge som endast statistiska.

– Vanliga människor har inte känt av någon förbättring och priserna har börjat stiga igen.

– Även om ekonomin har börjat växa tar det lång tid innan alla som blivit uppsagda kan få tillbaka sina arbeten. Min stora oro handlar om att arbetslösheten fortfarande är rekordhög och att de sociala klyftorna ökar, säger Harri Taliga.