Den borgerliga regeringen ser gärna att de utländska bärplockarna omfattas av kollektivavtal. Men arbetsgivarna är inte intresserade.

– Jag känner inte att det här är vårt problem. Det är inte upp till oss, säger Katarina Novák, vd för Skogs- och lantarbetsgivareförbundet (SLA).

Det är Katarina Nováks arbetsgivarorganisation som håller i kollektivavtalet (jordbruksavtalet) som Kommunal tecknat med de utländska företag som anställt bärplockarna.

– Men vi tycker inte att den verksamheten hänger ihop med oss, säger hon.

Avtalet för bärplockarna i skogen är detsamma som för jordgubbsplockarna.

Katarina Novák säger att förutsättningarna är helt annorlunda om man plockar bär på ett fält där arbetsgivarna kan övervaka de anställda än om plockningen sker i skogen.

Fackförbundet Kommunal har föreslagit ett specialanpassat avtal för plockning av vilda bär – som delvis skulle bygga på antalet plockade kilon – men det vill inte SLA gå med på. Ett skäl är att inga av bärföretagen är med i deras arbetsgivarorganisation.

Katarina Novák tycker att det är konstigt att det år efter år blir bråk om arbetsvillkoren i de svenska bärskogarna.

– Jag tycker i stället att vi ska ha det som i Finland, där verkar det fungera, säger hon.

I Finland finns cirka 2 000 utländska bärplockare i år, enligt uppgift till LO-Tidningen. 
De har kommit dit på turistvisum och saknar anställning. De får cirka två euro per kilo och har i formell mening ingen koppling till arbetsmarknaden. Det finska facket FFC har dock varit kritiskt och hävdar att plockarnas utnyttjats och i praktiken jobbar som anställda med dåliga arbetsvillkor.
 Det finska exemplet påminner om hur det var i Sverige förr. Då kom utländska bärplockare hit på liknande premisser. En dom i regeringsrätten satte dock stopp för det. Bärplockarna betraktades som anställda eftersom det var uppenbart att bärbranschen organiserat plockningen.

När Katarina Novák återigen får frågan om vilka andra arbetsgivarorganisationer som skulle kunna komma i fråga för att teckna specialavtal för bärplockare nämner hon Svensk Handel eller Bemanningsföretagen eftersom de är dessa som organiserar bärgrossisterna respektive bemanningsföretagen.

På Bemanningsföretagen säger vd:n Henrik Bäckström att det inte finns några aktuella planer på ett specialavtal.

Det finns det inte heller på Svensk Handel. Men helt omöjligt är det inte.

– Vi kan inte ha det som det är nu, säger Margareta Sandberg på Svensk Handel om arbetssituationen i den svenska skogen.

Denna vecka var det tänkt att Kommunal skulle träffa Svensk Handel för att skissa på hur ett avtal för bärplockare skulle kunna se ut.

Det blev dock inte något möte. Kommunal var upptaget med att förhandla och diskutera villkoren för de kinesiska och vietnamesiska plockarna.

Men kanske kan det bli ett avtal inför nästa års säsong. Flera av grossisterna är med i Svensk Handel och företagen har mycket att tjäna på att trygga bärleveranserna.

Samtidigt skulle ett avtal strida mot den linje som förespråkats av arbetsgivarnas centralorganisation Svenskt Näringsliv. De vill inte att utländska bärplockare ska omfattas av svenska kollektivavtal.

Men det vore å andra sidan inte heller första gången som Svensk Handel hade en annan uppfattning än Svenskt Näringslivs officiella linje.

Fakta

Kommunal har tecknat ett så kallat hängavtal med de utländska bärföretagen. Det innebär att de har tagit jordbruksavtalet som gäller mellan facket och Skogs- och lantarbetsgivareförbundet (SLA) och lagt fram det för utländska företag som inte är med i den svenska arbetsgivarorganisationen.

Frågan om ersättning till bärplockarna kompliceras av att bärplockarna också förbundit sig att betala för resa, boende, transporter och även för el och vatten. Frågan blir hur mycket pengar plockarna får kvar.