Barnfattigdomen ökar, enligt en ny rapport från Arbetarrörelsens tankesmedja.

I rapporten har författaren och debattören Jesper Bengtsson gått igenom all statistik över barn som växer upp i fattigdom. Internationellt ligger Sverige bra till och fattigdomen sjönk kraftigt efter 90-talskrisen.

Under 2000-talets första hälft var andelen som levde med mycket begränsad ekonomi 14 procent.

Åren direkt efter 90-talskrisen var andelen nästan 30 procent, enligt Statistiska Centralbyrån SCB.

– Men för utsatta grupper har det inte gått lika bra. Bland utrikes födda som varit mindre än fem år i Sverige har nästan hälften en mycket begränsad ekonomi. Det anmärkningsvärda är att nästan lika stor andel har begränsad ekonomi även bland dem som varit mellan sex och tio år i Sverige. Det ger ett dåligt betyg till svensk integrationspolitik, säger Jesper Bengtsson.

Även ensamma mammor lever i en annan verklighet. Nästan 40 procent av alla ensamma mammor levde perioden 2003 till 2007 med en mycket begränsad ekonomi, enligt SCB:s siffror.

– Ser man till det som kallas ”relativ fattigdom” är siffrorna ännu dystrare. Där ser vi att fattigdomen har ökat under hela 2000-talet, säger Jesper Bengtsson.

Relativ fattigdom visar hur stor andel av befolkning som har mindre än 60 procent av medelinkomsten att leva på.

Än värre är det för ensamstående med barn där andelen relativt fattiga nästan har fyrdubblats.

Enligt Riksdagens utredningstjänst har mönstret förstärkts än mer under de senaste åren och barnfattigdomen har ökat vilka mått som än används.

Vad finns då att göra för att minska barnfattigdomen?


– Egentligen är det ganska enkelt. Vi vet att höjda barnbidrag minskar barnfattigdomen, vi vet att höjt underhållsstöd gör det. Bra trygghetssystem är mycket viktiga och vi vet också att mer personal på skolor fungerar, säger Jesper Bengtsson.