EU gör samma sak som vi gjorde före kraschen.

– En allt för tajt svångremspolitik kan bli förödande, varnade Argentinas president Cristina Kirchner i sitt tal till världsfacket IFS kongress i Vancouver, Kanada.

2001 slog krisen till mot Argentina. Misstron mot bankerna och finansbolagen växte och småsparare länsade sina konton i panik. Hela banksystemet höll på att kollapsa.

Miljontals människor fick se sina besparingar gå upp i rök, arbetslösheten steg till kring 25 procent och många slungades ut i en extrem fattigdom.

– Vår kris 2001 hade föregåtts av en politik som numera förespråkas av vissa länder inom eurozonen, sa hon i sitt tal till kongressen.

Först besvarades krisen med att dra åt svångremmen. Enligt Cristina Kirchner ledde det endast till att BNP sjönk ännu mer och fler förlorade sina jobb och inkomster.

År 2003 lades krisekonomin om i Argentina.

– Vi sa då att det enda sättet att lösa krisen på var att utveckla vår inre marknad och stärka köpkraften för arbetstagare för att öka BNP.

– Döda personer kan inte betala skulder, det kan bara levande och ska man leva måste man ha ett jobb, upprepade Argentina flera gånger inför FN:s generalförsamling.

Staten kom att spela en aktivroll. Lägsta lönerna höjdes, barnbidragen likaså.

– Det har bidraget till en konjunkturuppgång, sa hon.

Staten gav även ett fyraårigt för lån till amerikanska GM som ville producera en ny bilmodell i landet.

– Inte en enda av arbetstagarna sas upp och nu har till och med 900 personer nyanställts på den fabriken, sa Cristina Kirchner.

Den argentinska presidenten argumenterad för att satsa sig ur lågkonjunktur i stället för att göra stora neddragning.

Hon betonade dock att det inte finns några universella lösningar.

– Det går inte att kopiera en modell från ett land till ett annat. Varje land måste hitta sin väg, sa hon.

Efter stimulanspaketen förbättrades den argentinska ekonomin mellan 2004 och 2007. I samband med den globala krisen har dock den ekonomiska utvecklingen stannat upp och nu har Argentina allvarliga problem med en hög inflation.

I början av året hamnade den Argentinas presidenten i strid med centralbankchefen Martin Redrado som sparkades för att han vägrade använda cirka 47 miljarder kronor av landets valutareserv som garanti för att betala en växande utlandsskuld.

Den argentinska presidenten lämnade sedan kongressen i Vancouver och flög till Toronto där hon ska delta i helgens G20-möte. Argentina kommer där att argumentera för stimulanser av världsekonomin och vill samtidigt se regleringar av den finansiella sektorn.