EU-kriget om utsända arbetare tar aldrig slut

När de europeiska facken enats om att inte vara överens, kommer nya osäkra signaler från EU-kommissionen om hur strejkrätt ska skyddas och lönedumpning tacklas. Sam Hägglund basar för europeiska trä- och byggnadsarbetarfack.

Krig och fred är inte bara en boktitel — utan även tillståndet som råder i det fackliga EU efter det så kallade utstationeringsdirektivet.

Kriget har handlat om hur Europafacket vill ändra reglerna för arbetare som tillfälligt skickas till andra EU-länder för att jobba.

När utstationeringsdirektivet antogs utgick facket och många andra från att EU hade satt ett golv med den lägsta nivå som kunde accepteras. Efter flera domar från EU-domstolen, däribland Lavaldomen, visade det sig dock att facket inte kunde kräva att utländska arbetare skulle ha mer än denna lägsta nivå.

Det öppnar för lönedumpning, varnade facket och drog ut i krig mot tolkningen av utstationeringsdirektivet.

Musklerna spändes och efter en gemensam facklig och politisk ansträngning tvingades EU-kommissionen gå ut och säga att direktivet skulle ses över.

Nu flyttades frontlinjen till facket: Europafacket vill ha en förändring men hur skulle den se ut?

En expertgrupp tillsattes. Krocken mellan den nordiska förhandlingsmodellen och de andra ländernas modell där arbetsmarknaden regleras mer med lagar blev uppenbar. Nyligen kom dock Europafackets med åtta förslag om hur det vill ändra i direktivet.

Men redan i inledningen står det att alla i gruppen inte är överens om förslagen. Det har varit ett tagande och ett givande från alla sidor.

Från svenskt håll kan facket vara nöjt med att Europafackets förslag inte innehåller siffror som i förlängningen kan leda till framtida EU-krav om mer lagstiftning. Samtidigt finns skrivningar som säger att preciseringar om exempelvis maxtid för utstationering vore önskvärt.

Vad man än tycker så är i kriget i Europafackets expertgrupp över, en sorts fred har slutits.

– Nu ska vi lägga den interna striden åt sidan och försöka få till något på EU-nivå, säger Sam Hägglund som är generalsekreterare på det Europeiska bygg- och träarbetarfacket.

Men kriget hade knappt hunnit avslutas innan det kom nya oroväckande signaler från EU-kommissionen. Förra veckan sa kommissionens representant Armindo Silva att den balans som fanns i EU:s domar var bra, rapporterar Europaportalen.

Och om det är den nya linjen kan det bli problem för facket att få igenom sina förslag till hur direktivet ska förändras.

Eller är det bara så att EU-kommissionen hittat ett annat sätt att tackla problemet med lönedumpning? En stor svårighet har ju varit att facket inte kan ta konfliktvapnet för att kräva samma villkor för utstationerade.

I en rapport från EU-kommission, den så kallade Montirapporten, finns ett förslag om hur facket strejkrätt ska skyddas.

Men det är mycket oklart om detta blir EU:s nya linje. Det brukar vara pompa och ståt när kommissionen kommer med en rapport. Montirapporten snarare smögs ut, och det har satt igång spekulationer om att ordföranden José Manuel Barroso inte gillar den.

Kanske är det som vanligt. Krig och fred är ett normaltillstånd. Striderna om utstationeringsdirektivet kommer att fortsätta att blossa upp för att ibland avlösas av en bräcklig fred.