Ett nytt enkelt skattesystem gör skatten mer effektiv och ökar på sikt statens inkomster med 30 miljarder konor per år, anser den danske professorn Peter Birch Sörensen.

I en rapport till finansdepartementets utredningsgrupp ESO förespråkar Peter Birch Sörensen, i dag chef för danska centralbankens ekonomiska avdelning, att Sverige återgår till de intentioner som styrde den stora skattereformen 1991.

Skattereformen var enkel, likformig och överskådlig. Det skulle göra systemet mer effektivt och den ökade effektiviteten skulle öka statens inkomster.

Det unika med Peter Birch Sörensens nya rapport är att den innehåller omfattande ekonomiska beräkningar på HUR mycket staten tjänar på en mer enhetlig skatt.

För strängt taget blev statens inkomster av ökad effektivitet 1991, det som då kallades ”dynamiska effekter”, inte alls så stora som upphovsmännen trodde.

Slopad värnskatt
Peter Birch Sörensen anser nu att det lönar sig att ta bort värnskatten, att göra momsen enhetlig (vilket också gjordes 1991) och ha samma skatt, 25 procent, på bolagsskatt, kapitalbeskattningar och på beskattning av pensionssparande.

Fastighetsavgifterna bör också avskaffas och ersättas med en enhetlig fastighetsskatt på 1 procent av fastighetens markandsvärde.

På sikt skulle det ge ett plus för statskassan på 30 miljarder kronor per år, utan att den genomsnittliga skattesatsen behöver höjas.

Hur säkra är då dessa beräkningar? Inkomstökningen av ”dynamiska effekter” har alltid varit svåra att beräkna, både i Sverige och internationellt.

– De finns många osäkerheter i det och jag har därför räknat mycket återhållsamt på hur stora effekterna blir, säger Peter Birch Sörensen.

Feldt imponerad
En kritik från 1991 var att det nya skattesystemet gjorde det svårare att jämna ut inkomstskillnader. Men så är det inte med det nya förslaget, anser Peter Birch Sörensen

– Det blir ingen större skillnad. Även om det främst gynnar höginkomsttagare att värnskatten försvinner så kommer fastighetsskatten och kapitalskatterna främst att betalas av dem med högre inkomster.

– På lång sikt är det också för jämlikheten viktigt att hålla effektivitetsförlusterna låga i skattesystemet.

Den före detta socialdemokratiska finansministern Kjell-Olof Feldt är imponerad av beräkningarna.

– Det är modigt att gräva upp begreppet ”dynamiska effekter” igen. Det avled efter den stora skattereformen 1991. Många säger att det var på grund av den dåliga timingen med 1990-talskrisen som gjorde att de dynamiska effekterna inte inföll då.

– Själv tycker jag inte det var skattereformen som var feltimad, det var krisen.