Möjligheter och monopol
Snart kommer e-boken att vara lika stor som pappersboken. Frågan är bara när. Och förläggarbranschen håller andan.
ANALYS. Jag hade förmånen att besöka den ytterst välordnade konferensen ”Den digitala tryckvågen” på Kungliga biblioteket i förra veckan.
Huvudtalare var Sara Lloyd, chef för det stora brittiska förlaget Macmillans digitala utgivning, och Ronald Schild, ansvarig för det högintressanta tyska e-boksprojektet Libreka.
Efter deras framträdanden möttes svenska branschrepresentanter i paneler kring olika frågeställningar.
Dessutom vittnade skivbolagsdirektören Per Sundin om musikbranschens hårresande misstag i samband med digitaliseringen, när de försökte försvara gamla affärsmodeller. Alltsammans finns att se på Forum för bokens hemsida, länk nedan.
Ordet är ”innehåll”
Varför är förläggarna nervösa?
Därför att det är mycket svårare att ta betalt för digitaliserat material; det kräver mycket mer arbete och påhittighet. Man fick intrycket att de hela tiden reviderar sina strategier, och att det tillståndet kommer att bestå för överskådlig framtid.
Nyckelordet är ”innehåll”. Innehållet förpackas på olika sätt för att nå ut i flera kanaler, och för varje innehåll uppstår unika möjligheter till samarbete med andra medier.
Pappersboken är således (snart) inte produkten längre, utan bara en bland många versioner av innehållet, designad för en speciell publik (äldre köpstarka stofiler).
Nya hybridformer
Och det är inte där de stora pengarna kommer att ligga. Utan det kommer att uppstå nya genrer, nya hybridformer, av vilka några kommer att få en spridning av ofattbara dimensioner.
Till exempel är reseguiden som genre på väg att ersättas av en digital applikation för mobiltelefonen, som dels innehåller den allra senaste uppdaterade informationen och de bästa länkarna, dels är en väldigt attraktiv annonsplats.
Vem ska vinna detta race, och miljontals andra liknande tävlingar, och när gick startskottet?
Strålade tider, härliga tider
Som vänsterintellektuell är jag fånigt positiv till den digitala revolutionen. Den kommer att knyta samman mänskors liv på oförutsägbara sätt, och dess politiska och idémässiga inflytande kommer bara att öka.
Spridningen av idéer och arbetsformer kommer att blomstra, tack vare nya format, och nya distributionsformer för gamla format.
Socialismen är ju som bekant inte ett innehåll, utan en strävan att göra världen jämlikare. Och därvid har vi medvind från den nya tekniken.
Ett helt nytt läge
Men de stackars förlagen, och deras anställda och underleverantörer. Jag tror att man kan förutspå en helt ny facklig (och upphovsrättslig) situation.
Det är numera inte produktionen som ger intäkter, utan distributionen.
Att förpacka innehållet på sätt som når fram, och att vara fiffig för att hitta extrainkomster (t ex reklamplats).
Produkten består således av ett otal unika projekt, tillfälliga allianser och dealar där alla vill ha sin del av kakan, som blir väldigt stor när nånting slår till och går ut i massupplagor – även om priserna kommer att sjunka drastiskt, eftersom möjligheten att köpa gratis kommer att bli allt enklare och allt naturligare.
Rättigheter och antimonopolkamp
Och i det sammanhanget kan man urskilja två frontlinjer:
• Upphovsmännens kamp för att få betalt i varje enskild affär där deras ”innehåll” ingår. Slut med att sälja alla rättigheter på ett bräde, därför att deras framtida värde är oförutsägbart. Också allt annat arbete i branschen kommer förmodligen också att bli ännu mer projektinriktat och mindre rutinmässigt.
• De mindre aktörernas samarbete för att tävla med den tendens till monopolisering som den digitala marknaden lätt ger upphov till.
Ett gott exempel på detta motstånd är det tyska projektet Libreka, som presenterades av Ronald Schild.
De tyska förlagen samarbetar (enad front mot nätbokhandeln Amazon) och skapar distributionsformer för att hela utgivningen ska vara överblickbar (och provläsbar) och därefter lätt att köpa i den form man önskar, till exempel i form av ett personligt – märkningen hindrar piratkopieing – elektroniskt exemplar av en bok, betalt över disk i en bokhandel.
De tre stora
Världsmarknaden för e-böcker just nu handlar om ”de tre stora”: Google, Apple och Amazon, som har varsin välfungerande lösning för distribution och försäljning, och därför kan ställa långtgående krav på leverantörerna, till exempel i form av rabatter. Samma maktposition som nätbokhandlarna Bokus och Adlibris har i Sverige.
De tre stora kan därför kapa åt sig vinstmarginalerna, för att inte tala om den makt de har över vad som försäljs.
Och därför är det maktpåliggande att det uppstår konkurrerande alternativ, på bred front och genom tillfälliga, högst specialiserade allianser.
Var redo!
Makten över innehållet och makten över distributionen. Strider som kommer att ta sig många former och både handlar om ekonomi och om yttrandefrihet.
Det är en spännande tid vi går till mötes. Även om antalet e-böcker till försäljning i Sverige än så länge bara uppgår till 2300 titlar.
Fakta: Konferensen ”Den digitala tryckvågen” anordnades av forskargruppen Forum för boken i samarbete med KK-stiftelsen, tillsammans med tidskriften Svensk bokhandel och distributören ELib.
Besök också: Forum för boken, vars hemsida också publicerar websändningar av konferensen i dess helhet, med många tänkvärda siffror och exempel.
