Det är normalt att vara deppig ibland, säger Karin Johannisson.

Vi exponeras för idén om att alla kan komma i åtnjutande av lyx – men många saknar resurser. Ett samhällsklimat som skapar ångest, depression och självkritik, enligt Karin Johannisson.

Hon ser den psykiska ohälsan i ett historiskt perspektiv.

– Melankolin har en historia. När männens melankoli övergick till kvinnornas depression sjönk statusen, säger Karin Johannisson, professor i idé- och lärdomshistoria vid Uppsala universitet.

Hon tar emot i ett lärdomshus högt beläget i ett gnistrande kallt Uppsala. Böckerna ligger i travar på bordet. Melankoliska rum är hennes åttonde bok, den har fått stort genomslag och kom nyss ut i pocket.

– Jag har berättat om melankolins historia på konsthögskolan och teaterhögskolan, det är som om unga identifierar sig med något i det här.

Labyrinter
Hjärnan måste vara alert hos den som intervjuar Karin Johannisson – för att hänga med genom de psykiska diagnosernas och känslouttryckens historiska labyrinter.

Melankoli, depression och utbrändhet har alltid funnits. Men de har ändrat uttryck, namn och status när samhället har förändrats.

– Mitt viktigaste budskap är att det går att hålla kvar melankolin och depressionen i det friska. Det är normalt att vara deppig ibland.

När hon sagt det garderar hon sig genast. Hon har kritiserats: ”Så där kan du säga som inte vet hur det är att vara deprimerad.”

Höga krav
Men hon talar inte om tunga kliniska depressioner utan om lättare deppighet.

– Samhället är så fyllt av normer att många blir rädda för sin egen sårbarhet. Vårt krav på optimalt välbefinnande är så stort att också tillfällig sömnstörning eller nedstämdhet definieras som sjukt.

Så kommer hon in på att det bland unga kvinnor är så viktigt att vara smal. Karin Johannisson anser att ett anorektiskt beteende nästan blivit norm.

– Den smala kroppen signalerar värden som är centrala i vår tid, nämligen disciplin och kontroll: ”Jag har koll över mitt ätande och över min kropp när jag är smal.”

Manliga ideal
I symbolisk mening premierar kvinnorna på det sättet manliga ideal, anser hon. För den manliga kroppen representerar hårdhet och framför allt frånvaron av det som är mjukt och kvinnligt. Och när kvinnor kombinerar det anorektiska med att bygga sina kroppar så utplånas allt löst hull. De får breda axlar och liten rumpa.

– Kroppen är för många det grundläggande kapitalet. När världen rasar så har man sitt eget jag som man arbetar med – och vill bli bedömd efter.

Karin Johannisson har rört sig allt mer mot det som kallas medicinens historia. Hon är intresserad av människors existentiella villkor, hur de tvingats leva sina liv och hur de hanterat sina plågor – och vilka förklaringsmodeller som använts genom historien.

Hon talar om kultursjukdomar, diagnoser som uppstår och försvinner i fas med förändringar i samhällsklimatet. De uppstår speciellt i tider av oro och osäkerhet.

– Under 1980-talet handlade det om hot från den yttre miljön. Kvicksilverförgiftning, el- och bildskärmsallergi, multipel överkänslighet, sjuka hussjukan var begrepp som plötsligt uppstod, blev exponerade i medier, men som sedan nästan försvann.

Tröttheten tillbaka
Under 1990-talet blev de största hoten i stället ökade prestationskrav och en ny syn på arbetet. När ekonomiska kriser och globaliseringen påverkar arbetsorganisationen och ställer helt nya krav på individen kommer trötthets- och utbrändhetssyndromet starkt.

Tröttheten, som hade förlorat sin status som ett tungt symptom när Sverige byggde folkhemmet, kom tillbaka. Diagnoserna utbrändhet och dystymi (kronisk nedstämdhet) blev stora efter 50 år igen.

Men 2003 bröts även utbrändhetskurvan och i stället blir depression en vanligare form av psykisk ohälsa. Och den får samtidigt konkurrens av olika ångestsyndrom.

– Men jag tror inte att det enbart handlar om att folk blir mer oroliga och drabbade av sjukdom, säger Karin Johannisson. Utan snarare har kriterierna för olika diagnoser breddats så att fler passar in.

Vilka är då framtidens diagnoser? Går det att se tendenser? Karin Johannisson hänvisar till Världshälsoorganisationens prognoser:

När västvärldens föreställning om det goda livet sprider sig över världen kommer också depression och ångest att göra det.

Nya diagnoser
Inom fältet missbruk och beroende kommer dessutom nya diagnoser. Shopping-, spel- och sexmissbruk är några. ”Jag har inte koll, jag shoppar varje dag, det beror på att jag är sjuk.”

– Eller ”han har inte koll över hur han beter sig när det gäller sex”. Genom att lägga beteendet i en diagnos lyfter man bort individens ansvar, säger Karin Johannisson.

Diagnoser som handlar om minnesbortfall vid åldrandet och minskad sexlust spås också bli stora.

– Sådant som historiskt ingått i normala existentiella förutsättningar tenderar att förklaras med sjukdom. Det finns en otrolig makt i de här diagnoserna.

 

FAKTA / Karin Johannisson
Ålder: 65 år.
Bor: Gammal villa i Uppsala.
Familj: Man, två vuxna barn och ett barnbarn.
Fritid: Läser mycket böcker. ”Min nya jnutning är att resa till varma länder, lägga mig under ett parasoll och läsa när hjärnan är pigg.” Trädgårdsarbete.
Älsklingsblomma: Krasse.

Gun Jacobsson