Bild:

Niklas Persson, chef för enheten Component, och Per Eckemark, chef för HVDC-enheten, i världens största provhall. I provhallen testas att genomföringarna för transformatorerna håller för så höga spänningar som 800 kilovolt.
— Kunderna vill veta om produkterna håller, säger Niklas Persson.
 

Den stekande afrikanska solen kan förse stora delar av Europa med ström. Hemligheten är bara att kunna flytta energin i hundratals mil. Och i Ludvika i Dalarna utvecklas den tekniken av ingenjörer från ett 30-tal olika länder.

— Ludvika är så internationellt, utbrister Cuiqing Du glatt.

Hon är 36 år och kommer från norra Kina. Efter studier i Peking och en doktorsexamen vid Chalmers i Göteborg hamnade hon på ABB och därmed i Dalarna. Hennes jobb är att utveckla metoderna att forsla el långa sträckor med minimala förluster.

– Jag älskar att bo i Sverige för att miljön är så fin och människor så trevliga. Min man, min dotter som är drygt sex år och jag har många vänner bland sydamerikaner, italienare, kineser.

Världscentrum
Det svensk-schweiziska teknikföretaget ABB har sitt världscentrum för utveckling av högspänd likström mitt i den gamla bruksorten.

Det handlar alltså om att överföra enorma mängder el på långa avstånd eftersom megastäderna ofta ligger långt från kraftverken. HVDC (high voltage direct current) heter tekniken som faktiskt ingenjörer på dåvarande Asea var först med redan på 1950-talet.

Dagens ingenjörer har tagit över deras visioner och fortsätter med både forskning och utveckling i nya och gamla byggnader. Enligt enhetens chef är ABB i dag ledande på att överföra höga spänningar:

– Detta är en framtidsteknik som redan har blivit en svensk paradgren, säger Per Eckemark.

Ökande kapacitet
Målet är att på ett smart sätt ta till vara energin från ett vattenkraftverk flera hundra mil från mångmiljonstäder, från vindsnurror långt ute till havs – eller från ett solkraftverk mitt ute i öknen.

ABB har länge utvecklat olika tekniker för att kunna skicka stora mängder el utan att det mesta försvinner längs vägen. En metod för att minska energiförlusterna är den återgång till likström i stället för växelström som har skett för långa eltransporter.

Men det verkliga genombrottet skedde på 1960-talet när ingenjörerna i Ludvika uppfann tyristorventilen. Med den ökade kapaciteten för el som kan överföras från ett ställe till ett annat med 50 procent.

Sedan dess har kraftlänkarna (eller lite slarvigt uttryckt: kablarna) blivit allt längre och kapaciteten ökar år från år.

Tolv företag
Och det är med den utvecklingen som Afrikas ökenområden har blivit intressanta för betydligt svalare områden långt därifrån. Och därmed har sol­energi blivit ett växande område för ABB.

Tillsammans med elva andra företag jobbar ABB inom projektet Desertec med att utnyttja energi från Sahara. Solkraftverken ska senast 2050 stå helt klara i öknen – men de kan börja producera el redan om några år.

Målet är att länka samman ett antal solkraftverk i Mellanöstern, Nordafrika och Europas Medelhavsländer. Solens strålar ska värma avsaltat vatten från havet, ångan som bildas ska driva turbiner som i sin tur driver generatorer.

Enligt planerna ska Saharas sol så småningom leverera cirka 15 procent av Europas elbehov. Elen kan komma att transporteras i kablar på havsbotten, nergrävda kablar på land och i luftledningar. Och den afrikanska energin ska till slut värma upp råkalla hus i London.

Varning för exploatering
Marocko och Tunisien är två afrikanska länder som visat intresse. De länder där solkraftverken placeras kommer att gynnas, enligt ABB:s Per Eckemark, bland annat kan lokalbefolkningen få tillgång till rent vatten.

Men kritiker finns. De varnar för att ett så storskaligt projekt innebär en ny västerländsk exploatering av Afrika och hotar Saharas miljö.

Per Eckemark konstaterar dock att det behövs ny energi från sol, vind och vatten för att minska utsläppen av koldioxid. Men att det är minst lika viktigt på vilket sätt elen överförs.

– Solenergin har blivit ett växande område för vår forskning, vid sidan av vind och vatten, säger han. Inte minst här i Ludvika.

Populärt jobb
Men långt ifrån allt på företagets industriområde i dalaorten är kopplat till solen. I en av mammuthallarna tillverkas transformatorer. De ser ut som jättelika stållådor. Men innehållet är high-tech.

Ett lag metallarbetare kommer just tillbaka från en kvalitetskurs. De har monterat ihop en av transformatorerna som ska till Kina.

– När transformatorn är monterad testas den. Men sedan plockar vi ner delarna igen för att den ska kunna transporteras, säger Stefan Forslund.

Han och de andra i laget tycker arbetet med att montera transformatorer – och sedan plocka ner dem i bitar igen – är fritt och omväxlande.

– Det är ett populärt jobb, säger Mats Palmgren som jobbat 39 år som metallarbetare. Och jag är inte ensam. Här jobbar nästan alla i många, många år.

Skärpt konkurrens
ABB hoppas på ett framtida segertåg för sol, vind och vatten. Då kan bruksorten Ludvika fortsätta dra till sig civilingenjörer från hela världen.

Men Shankar Subramany är orolig för att svenskarna inte tagit in att de är en del av en global värld och att Kina och Indien är ifatt med moderna och effektiva fabriker.

Själv är han utbildad civilingenjör från Indien och i dag chef för högeffektlaboratoriet på ABB i Ludvika, och han konstaterar att konkurrensen skärps och att kraven på det egna företaget har ökat de senaste åren.

– Jag tror inte människor i Sverige förstår hur långt andra länder har kommit, säger han.

 


FAKTA / Flera ABB-projekt för att transportera energi långa sträckor

Svensk-schweiziska teknikföretaget ABB har huvudkontor i Zürich i Schweiz och har cirka 120.000 medarbetare i 100 länder. I Sverige är 9.000 anställda på mer än 30 orter.
I Ludvika pågår flera gigantiska projekt där energi ska transporteras mycket långa sträckor:

  • En 200 mil lång kraftlänk har beställts från Kina: Likström ska överföras från vattenkraftverket Xiangjiaba i sydvästra delen av landet till mångmiljonstaden Shanghai vid östkusten.
  • Världens hittills längsta HVDC-länk har utvecklas efter en jätteorder från Brasilien. Den ska gå från vattenkraftverken i Rio Madeira i Amazonas till en av världens största städer Sao Paolo, en sträcka på 250 mil.

 

FAKTA / Världens största öken
Sahara är världens största öken med sina 8,5 miljoner kvadratkilometer, ett område lika stort som Europa.
Öknen i Nordafrika har enorma obebyggda arealer och en dagstemperatur på upp emot 50 grader.
Solenergi från ett område stort som Värmland, 18.000 kvadratkilometer, skulle räcka för hela Europas energibehov.
 

Gun Jacobsson