Snart är det OS-dags. Om rättvisa fått råda i världen, eller åtminstone i Internationella Olympiska Kommittén, skulle spelen har förlagts till Östersund och Åre. I stället blev det Vancouver i Kanada, varifrån det kommer rapporter som påminner om vårväder i Jämtland. Snöfyllda lastbilar går i skytteltrafik till skidområdena. Vem vet hur det här slutar. Åkarna  måste kanske åka i flytvästar. Charlotte Kalla får kanske tävla på distansen tio kilometer vattenskidor.
 

 

Det var många kampanjer för OS i Jämtland. Inför avgörandet om spelen 1994 var det guldläge. Sofia i Bulgarien var huvudkonkurrent. Haha, äntligen skulle det gå vägen. Bulgarien var ju mest förknippat med solresor. Kandidaten Lillehammer betraktades som ett pittoreskt inslag. Och så går den norska skitorten och vinner. Många i Bulgarien blev chockade. I Jämtland var man mer luttrad. Efter nederlaget mot Lillehammer hämtade sig aldrig den jämtländska OS-kampanjen. Det nationella stödet för vinterspel i Jämtland minskade och numera är det ingen som kraftfullt och energiskt driver frågan.

Stronga insatser
Många gjorde stronga insatser för att övertyga IOK-ledamöterna. En delegation från Jämtland gick runt på hotellen och delade ut några små presenter till delegaterna. En gammal man öppnade sin dörr, tog emot presenterna och frågade vad klockan var.

– Sju, blev svaret.

– Sju? Morgon eller kväll?

Ja, alla i IOK var inte så alerta.

Vem vet, Lillehammer delade kanske ut dygnsklockor i presenter?

Långt till nästa chans
Nästa gång blir det ryska Sotji som står som värd. Slalomåkaren Vladimir Putin hjälpte till i marknadsföringen. Men hallå – Sotji är ju en välkänd badort! Tänk om Tylösand skulle få arrangera ett vinter-OS. Fyra år senare väntar man att Pyeongchang i Sydkorea blir värd. Nästa teoretiska chans för Östersund blir alltså 2022 Alla vi som är 37+ tycker det är avlägset värre.

En kollega från Ånge, Nisse,  åkte på många vinter-OS i rad, inte för att rapportera utan för sitt höga nöjes skull. Vid ankomsten till Lake Placid, New York, var det en lång kö till incheckningen. Efter flera timmar kom kollegan och hans alltid medföljande kusin fram. Då visade sig att de köat till ett konvent för brandmän. De två utsågs av de glada herrarna i receptionen till hedersbrandmän i New York, fick friplåtar till tävlingarna och fria transporter. Först kom en limousin och hämtade IOK-presidenten Juan Antonio Samaranch från tävlingsplatsen, sedan kom en buss som bara tog två passagerare, kollegan och hans kusin. Hundratals och tusentals köade och det var trafikinfarkt men det märkte inte de två norrlänningarna.

I ett annat OS var det slut på biljetter. Nisse åkte i alla fall. När kompisarna hemma i Ånge tittade på hockey på teve såg de i pausen hur en man gick med en skrapa på isen. Visst var han bekant? Ja, det var Nisse som fixat jobb som isskötare.

Sol och vår i rutan
Jag hoppas på feta framgångar i OS. Den som inte är intresserad av idrott kan ju titta på teve i alla fall för att få lite vårbilder.

Nästa vecka avslöjar vänsterliberalen Birgitta Ohlsson (FP) hur hon ska försvara Kristdemokraternas familjepolitik i valrörelsen. Dessutom: Marit Paulsens samlade tystnad.

Love!

 

 

Peter Swedenmark