Den nya yrkesskolan skapar ett samhälle där våra barn inte kommer att förstå en instruktion på engelska, läsa en ritning eller räkna ut en ekvation. För att möta Europa och lära sig nya språk måste man kunna den svenska grammatiken. Och vi lever i ett mediesamhälle, informationen väller över oss på Internet. Får man inte lära sig att sovra och kritiskt granska information kan man bli ett lätt byte på nätet. Majoriteten av dem som har valt att gå på bygglinjen kommer inte att jobba inom byggbranschen hela livet. Men för många är då dörren stängd för högre studier senare i livet.

Ändå ska de själva få ta ställning om de ska läsa alla delar av kärnämnena på gymnasiet.

Man gör det lätt för sig när man låter en skoltrött tjej eller kille själva få bestämma om de på gymnasiet tycker de ska läsa in en framtida behörighet på högskola. Det kommer att bli alldeles för många som tar den lätta vägen – för att senare i livet ångra sig och bli besvikna på de vuxna som inte tryckte på.

En ensamstående förälder med en 15-årig grabb har inte så lätt att stå på sig, man behöver samhällets stöd där. Samhället har ett ansvar för återväxten, vilken kunskap vi ska bära med oss ut i livet. Det ska inte ungdomarna själva ta beslut om. Så skolminister Jan Björklund utvecklar den nya gymnasieskolan genom att skapa ett A- och ett B-lag. Gamla uttryck blir aktuella igen, såsom ”skomakare, bliv vid din läst”.

Allmänbildning nödvändig
Uppfattningen om karaktärsämnen och kärnämnen är grundade på gamla värderingar och attityder som är socialt och kulturellt grundade. Under elevernas uppväxt har de skaffat sig erfarenheter som säger att kunskapen som behövs är praktisk och konkret, är du snickare behöver du inte kunna engelska och matte.

Vi har tusentals ungdomar som inte orkar läsa en bok. Boklig kunskap har inte något värde, det räcker med att titta på dokusåpor på tv. Men vem är det egentligen som tycker det?

Vem tjänar på det?

För att kunna föra ett dagligt samtal med grannar och arbetskamrater behövs allmänbildning och att ha ett bra ordförråd. På sikt kommer möjligheten att samtala lite djupare med andra vara väldigt få förunnat om orden inte räcker till. Samtalen utarmas. Det är våra ungdomar det handlar om, de som ska ta över efter oss. Vi hjälper inte dem genom att sänka kraven i skolan, det straffar dem bara. Vi måste ha skola där alla får grundläggande kunskap. Alliansen skapar en uppförsbacke när skolministern vill ha en yrkesutbildning som anpassar kompetensen till en lägre nivå och därmed sämre löne- och avtalsvillkor.

Upprörda lärare
Jag vet att även stora delar av lärarkåren är upprörda över skolreformen. Vad lärarna behöver är mer resurser för att kunna hjälpa elever som behöver mer tid, inte att kraven på eleverna ska sänkas. Yrkeslinjerna behöver hjälp med att höja statusen – inte med att sänka den.

Att vara byggnadsarbetare är ett tungt yrke med mycket arbetsskador, detta i en bransch i ständiga konjunktursvängningar, som kan användas till att läsa vidare. Allmänkunskaperna har ofta förvärvats i ett yrkesförberedande gymnasium.

Men skolministern begränsar nu även den naturliga karriärvägen från yrkesarbetare till arbetsledare eller till ett annat yrke, om man inte har de godkända kärnämnena som krävs för att kunna läsa vidare.

Stora pensionsavgångar
En miljon yrkesarbetare går i pension fram till 2012. Arbetsgivarna flaggar för att det blir stora pensionsavgångar även på tjänstemannasidan. De är rädda för att de ska bli av med många tjänstemän – historiskt sett har vi alltid varit där och fyllt på med resurser. Men om kraven i yrkesskolan sänks, stängs denna karriärväg för byggnadsarbetare. Det kommer således att få märkbara konsekvenser för arbetsgivarna, även på tjänstemannasidan.

Ett av Sveriges största byggföretag, Galaxen, har till uppgift att rehabilitera byggnadsarbetare med arbetsskador, eller hitta en väg för dem till ett anpassat eller nytt yrke. Men har man inte en grundnivå i sina baskunskaper så kommer ännu fler att hamna i utanförskap och arbetslöshet.

Alliansens skolpolitik formar ett A- och ett B-lag både på arbetsmarknaden och i privatlivet. Som Byggettans ordförande kan jag aldrig ställa mig bakom en skolpolitik där fler byggnadsarbetare får begränsade möjligheter till ett rikt arbets- och privatliv.


Johan Lindholm
Ordförande
Byggettan i Stockholm