När anhöriga söker uppehållstillstånd på grund av anknytning införs ett försörjningskrav. Det gäller bara om anknytningspersonen i Sverige fått uppehållstillstånd på grund av svåra motsättningar i landet eller av synnerligen ömmande omständigheter.

Försörjningskravet innebär att anknytningspersonen i Sverige ska kunna försörja sig själv och stå för bostad också för den anhöriga. Det ska ge incitament att söka arbete, är tanken. Erfarenhet från Röda Korset visar istället att familjeåterförening ofta är avgörande för om personen klarar av att söka jobb.

– Arbetslinjen ska gälla i migrationspolitiken som på alla andra områden, säger migrationsminister Tobias Billström i ett pressmeddelande.

– Enkelt uttryckt innebär försörjningskravet att personen i Sverige ska ha en bostad som rymmer den anhöriga men behöver inte stå för mat och tandkräm, säger Johana Peyron, kansliråd på enheten för migration och asyl på Justitiedepartementet.

Praxis ska utvecklas
Migrationsverket ska göra en bedömning av hur varaktig försörjning anknytningspersonen i Sverige har och om bostaden (kan vara hyresrätt, bostadsrätt eller ägd bostad) inte är att betrakta som tillfällig. Exakt hur detta kommer att ske får utveckla sig i praxis, enligt Johanna Peyron.

Det nya lagförslaget har många undantag. Det gäller bara för två grupper av invandrare som fått sitt uppehållstillstånd som övriga skyddsbehövande på grund av svåra motsättningar i landet eller av synnerligen ömmande omständigheter som svåra sjukdomar. Det gäller också bara anknytningspersonen har varit mindre än fyra år i Sverige och inte är svensk medborgare.

Barn och deras föräldrar omfattas inte.

Anki Carlsson, rådgivare på svenska Röda Korset med ansvar för familjeåterförening, säger att det är bra att regeringen backat efter den kritik som framförts.

Harmonisering
Röda korset är emot försörjningskrav eftersom det inte gynnar en snabb återförening av familjemedlemmar. Oro finns för att grupper som har det svårt ska drabbas. Bland dem som fått asyl av synnerligen ömmande omständigheter finns till exempel många som varit utsatta för trauman och tortyr, säger Anki Carlsson.

Förändringarna görs för att harmonisera med reglerna i övriga Europa.

– Det väger ju tungt för beslutsfattarna. Men vi bygger vår inställning på vad vi sett i vår egen verksamhet. Så länge man inte har familjen i säkerhet så upptas alla tankar av det, säger Anki Carlsson.


Träder i kraft 2010
Uppskattningsvis kommer några tusen personer att beröras av den nya lagen, som ska träda i kraft den 15 april 2010.

Lagförslaget gäller inte svenska medborgare eller personer från EES eller Schweiz, inte barn och deras föräldrar, inte utlänningar som bott i Sverige i fyra år, inte flyktingar eller vissa grupper av de alternativt skyddsbehövande.

Arbetskraftsinvandrare berörs inte heller, för dem gäller särskilda lagar.

Bara en liten del av dem som får uppehållstillstånd på grund av anknytning enligt utlänningslagen (2007 knappt 30.000 personer) berörs av den nya lagen.