Foto: SCANPIX  
   

UTSTÄLLNINGSRECENSION. I det spända politiska läget efter storstrejken 1909 blev August Strindberg allt mer vänster.

 

Från lägenheten i Drottninggatsbacken flöt en strid ström av tidningsartiklar och pamfletter där författaren använde all sin elakhet och lärdom för att dekonstruera den uppblåsta svenska överheten.

 

På underklassens sida

 
  Manuskriptet till Liten katekes för underklassen. Foto: JANERIK HENRIKSSON / SCANPIX
   

Visst hade Strindberg alltid på ett självklart och upptänt sätt stått på de förtrycktas sida, i dramer och romaner och inte minst det odödliga häftet Liten katekes för underklassen (1884).

 

Men Branting, Ström, Zäta och de andra intellektuella inom arbetarrörelsen var i början av seklet djupt besvikna på den religiösa vändning hans verk tagit, där den personliga frälsningen stod i fokus.

 

Så kommer denna eruption av engagemang, som pågår från 1910 fram till hans död 1912. I ett sent brev utropar Strindberg: ”Jag är Kristen, och jag är socialist!”

 

Arbetarnas hyllning

Begravningen blev en jättelik arbetarmanifestation som samlade 50 000 deltagare. Och tre månader dessförinnan hade arbetarnas nationalinsamling överlämnat ett alternativt Nobelpris och hedrat diktaren med fackeltåg på 63-årsdagen.

 

Om detta märkliga samarbete mellan massorna och en intellektuell har Strindbergsmuseet, beläget i hans dåvarande bostad, gjort en liten pärla till utställning.

 

 
  Strindbergsfejden i sammandrag på en affischpelare. Foto: JANERIK HENRIKSSON / SCANPIX.  
     

Den inrymmer både bakgrund, Strindbergsfejden (så kallades debatten kring hans ställningstagande) och hur han påverkat eftervärlden.

 

Eftervärldens intryck

En hel vägg med vittnesbörd från dåtida och nutida arbetarrörelserepresentanter imponerar, liksom lånejournaler och folkparksaffischer som visar vilken roll August Strindberg spelade i folkbildningen.

 

Man kan dessutom på en skärm se journalfilmer och utdrag ur klassiska tevefilmatiseringar.

 

Det hela är både informativt och inspirerande.

 

Hans engagemang blir ett föredöme.

 

Man får god lust att själv börja dundra och leva om!

 

Utställning: Strindberg och arbetarrörelsen.

Visas till och med: 30 december 2010.

Fakta om Strindbergmuseet: Beläget på Drottninggatan 85 i Stockholm. Invigdes år 1973 och innehåller originalföremålen från Strindbergs sista bostad, samt hans bibliotek. Här finns även ett klipp- och bildarkiv.

 

Läs också: Strindbergmuseets hemsida.

Läs också: Museets presentation av Strindbergfejden.