Studenter i företagsekonomi får lära sig att väst är överlägset andra kulturer. Det gör att Sverige tappar mark i internationell handel, enligt forskaren Agneta Moulettes.

På svenska universitet får studenterna lära sig fördomar om hur kulturmönster påverkar affärer och management. Det anser forskaren Agneta Moulettes som i sin avhandling från Ekonomihögskolan i Lund har studerat kurslitteraturen.

– Där är den holländske forskaren Geert Hofstede en frontfigur. Han utgår ifrån kulturmodeller där det sprids en syn om att väst är överlägset icke-väst. Och där kulturer utanför väst framställs som bakåtsträvande och traditionella, säger hon.

Standardverk
Som exempel pekar hon på Hofstedes standardverk som fortfarande utgör grundlitteratur.

– Det framgår mycket tydligt vad han anser som bäst och sämst, och de länder som hamnar högst är hans eget, Holland, och Skandinavien. Afrika finns inte med mer än på en halv sida i en 600 sidor tjock bok.

Hofstedes kulturmodeller bygger på maktanalyser på fem områden.

Sverige och Skandinavien hamnar lågt när det gäller distans till makten men högt när det gäller individualism. För Kina och Hong Kong är det tvärtom.

 

Makt före rätt
Där gäller, med Hofstedes ord, att ”makt går före rätt” och att inhemska managementteorier ”koncentreras på chefens roll”.

I Sverige koncentreras i stället teorierna på de anställda, enligt Hofstede.

Han ger också Sverige extremt låga poäng i sitt maskulinitetsindex, medan Hong Kong och Kina får höga poäng.

I länder med låga poäng är det viktigt med ”människor och varma relationer” och folk ”arbetar för att leva”. I maskulina länder, som Japan, är ”pengar och saker” i stället viktiga och folk ”lever för att arbeta”.

– Men här är han väldigt ambivalent. Sverige hamnar i topp som ett feministiskt land, samtidigt som han gärna vill stå för det maskulina och har en mycket traditionell bild av vad som är maskulint och feminint.

 

Föränderlig kultur
Geert Hofstede presenterade sina idéer på 1980-talet. De är till stor del baserade på attitydundersökningar bland marknads- och säljchefer från Europa.

Och fortfarande används teorin flitigt som kurslitteratur.

Agneta Moulettes har intervjuat folk som arbetat i andra länder, dels på transportföretaget Frigoscandia, dels på Internationella miljöinstitutet i Lund.

– Och de har bekräftat bilden. Det som står i böckerna påverkar deras syn, säger hon.

Det här kan få svåra konsekvenser, enligt Agneta Moulettes.

– I långa loppet finns en risk att vi halkar efter. Nationella kulturer kan inte kartläggas så som Hofstede gör, och kulturen förändras ständigt.

Genom att förlita sig på teoretiska modeller som inte kan ändras blir Sverige därför ekonomiskt lidande i handelsutbytet med andra länder.

– Man borde vara mer öppen, inte kategorisera så snävt och reflektera lite mer. Och framför allt se mer på individernas olikheter i andra länder. Till exempel är ju alla i Sverige inte Sverigedemokrater, säger Agneta Moulettes.

 

 

FAKTA / Hofstedes maktindex
Geert Hofstede föddes i nederländska Haarlem 1928.
Han placerade in affärs- och handelskulturer i andra länder i fem maktindex där han gav varje land en siffra mellan 1 och 100:
 1. Maktdistans
 2. Individualism
 3. Hur man undviker osäkerhet
 4. Maskulinitet
 5. Långsiktighet
Schemat ska visa på olikheter i hur man agerar i arbetslivet.
Den senaste omarbetade upplagan av hans bok Organisationer och kulturer utkom på svenska senast 2005 på förlaget Studentlitteratur AB.